Alla inlägg av Södra Kurvan

GOG, Glädje Och Gräms

GOG – IFK Kristianstad, 37-37 (15-19, 22-18)

Champions League, omgång 7
Jyske Bank Arena, publik: 100+ orangea
10 november 2019

Line up, IFK Kristianstad

Likheterna med matchen i tisdags är slående:

  • Bortamatch mot topplag i serien
  • Ledning med fem mål med 10-15 min kvar att spela
  • IFK-spelare får ett direktrött i slutet
  • En grym målvaktsräddning bakåt hindrar en kvittering, men tekniskt fel/missat avslut i nästa anfall ger motkontring och kvittering
  • IFK kvitterar på straff med halvminuten kvar
  • Motståndarna tar time out med 15 sekunder kvar

Fast den stora skillnaden är att ikväll lyckas de inte göra mål i slutsekunderna!

Men vi tar det från början. Avfärd kl 9 från Arenan med två bussar med 100 glada orangea supporter. Har ni inte åkt med på någon bortaresa är det dags att göra det nu! Det är kul, och IFK lyfter sig några snäpp med ett massivt läktarstöd.

EHF gillar ju böter i Champions League för struntsaker, så jag har några tips:

  • Bommarna gick inte upp på Øresundsbron
  • Lång kö vid matstoppet
  • Pommesen var jättesalt

Nåväl, vi är på plats en timme innan avkast och smyger tyst och stilla in. Tror knappt någon märkte det.

Södra Kurvan gör entré

Efter värmning och orange dominans i barerna är det så dags för avkast, och IFK tar snabbt kommandot i matchen. Vi visar ett riktigt bra försvarsspel, bra tryck framåt med avslut från alla positioner. IFK roterar friskt på spelare. Tyvärr några tekniska fel framåt, annars hade ledningen i paus varit ännu större än 19-15. Trycket på läktaren är massivt, den kampen vinner vi på knockout. Rösten varade en kvart.

Lyckligtvis finns det botemedel mot torra halsar på plats. Lång kö, men ingen fara. I Danmark behöver man inte kasta i sig ölen, utan här får man ta den med sig upp på läktaren! Varför är det inte så i Sverige? Det om något är ju värt 10 000 euro i böter! Agera, EHF!

Andra halvlek börjar lite skakigt, ledningen krymper till två och GOG i anfall för att reducera ytterligare men det reder vi ut galant. Ledningen ökas på till fem mål igen, med bud på sex mål, men så kommer den tunga perioden när GOG hämtar upp 25-30 till 29-30. En hårt dömd utvisning på Olafur i ett hemspring och ett märkligt direktrött i samma spelsekvens. Om domarna först ger det till Adam, och sen ändrar det till Alfred så kan de inte haft stenkoll på situationen. Dessutom en ny utvisning för att IFK-spelaren sprang in för tidigt efter utvisningen. Vi är ganska säkra på att klockan i hallen visade att utvisningen var klar när han sprang in, men sekretariatet tyckte annat och tyvärr är det de som bestämmer. Vi håller dansken stången ytterligare en stund, och är bara en missad kontring från 32-36 med sex minuter kvar. Istället vänder spelet och vi får 33-35 och en utvisning mot oss som grädde på moset. Återigen en missad kontring och ett avslut i ribban gör att GOG kan ta ledningen för första gången i matchen med två minuter kvar, 37-36. Med halvminuten kvar går Teitur på genombrott, men prickar stolpen. Lyckligtvis belönas vi med en straff och den tar lagkapten Olafur. Stensäkert sätter han kvitteringen, 37 lika. Med 15 sekunder kvar tar GOG timeout, och vi får svettas en minut extra på läktaren. Anfallet mynnar ut i frikast vid full tid, men lyckligtvis är det inte Olafur som gått till GOG.  Skottet passerar visserligen muren, men det dämpas och Leo kan göra en enkel räddning.

Matchen slutar lika 37-37, och med tanke på hemmamatchen mot GOG hade vi tagit det resultatet alla gånger innan match. Men med tanke på matchbilden så grämer vi oss lite ändå för den tappade vinsten. Men vi gläds åt spelet, inställningen och moralen som spelarna visar på plan. Vi går en rolig säsong till mötes. Spelar vi så här så vinner vi mot alla lag i Sverige!

Efter matchen ställer spelarna i IFK upp sig för avtackning, och utdelning av pris till bästa spelare. Men det har man tydligen inte i Danmark, för GOG lämnar planen och publiken går hem. Vad sägs om böter på det, EHF?

På onsdag kommer ledarna i Champions League-gruppen på besök, CSM Bucuresti, så alla till Arenan!

DET ÄR VI SOM ÄR IFK!

/Daniel Sirensjö

Vi var värda mer

Alingsås HK – IFK Kristianstad, 29-28 (15–17, 14-11)

Handbollsligan, match 10

Estrad Alingsås publik 2021

5 november 2019

En snabb blogg innan jag sätter mig i bilen för resan hem. Vilken match vi trots allt gör, och ändå får vi åka hem tomhänta. Istället för två poäng upp till serieledaren, med en match mindre spelad, så skiljer det nu sex poäng.

Det börjar bra, men missade lägen ger ett underläge 6-3. IFK jobbar sig in i matchen och tar ledningen helt rättvist.

I andra ökar vi på till fem mål som mest och med ca 10 kvar och ledning 24-19 börjar vi hoppas på en seger. Trots en dubbelutvisning och med bara fyra man i försvaret håller vi tätt bakåt.

Fyra mot sex, som IFK vinner

Men det kan gå kvickt i handboll. Alingsås får chansen att kvittera på straff, men Richard räddar återigen en straff ikväll. Surt att kvitteringen istället kommer på ett tekniskt fel och med målvakten på bänken. Små marginaler avgör, det kunde slutat åt vilket håll som helst. Kvitteringen kommer på straff några sekunder för tidigt, så Alingsås hinner upprepa scenariot från kvartsfinalen i våras mot Ysta IF, ett skott ribba in i sista sekunden. Mög.

Men vi tar med oss att vi ändå gör en stark prestation, som ger hopp inför fortsättningen. Vi får inte glömma att Olafur saknades, och både Philip och Helge fick röda kort i andra halvlek.

Estrad Alingsås var en trevlig bekantskap. En tät arena med härligt enögd och engagerad publik. Men lova mig en sak IFK, håll pappersklapporna borta från Arenan! De skapar visserligen ljud, men ett konstgjort plastigt ljud som inte ger någon stämning. Det går alldeles utmärkt att klappa med händerna. Betydligt trevligare och mänskligare ljud.

Vi blickar framåt mot nya äventyr. Nu närmast Champions League i Danmark, där vi vill visa vår klass på plan och på läktaren.

VI ÄLSKAR IFK!

/Daniel Sirensjö

 

Märklig sport

Chekhovskie Medvedi – IFK Kristianstad, 37-26 (20-16)

Champions League, omgång 6
Moskva, Ryssland
2 november 2011

Märklig sport det här. För en och halv vecka sprang vi sönder och samman detta ryska storlag (20 raka seriesegrar). Givetvis tänker vi att detta ser ju bra ut, med en god segerchans i Ryssland. Men istället blir det exakt tvärtom. Det är ryssarna som kontrar in mål efter mål, och kör över oss fullständigt. Hur är det möjligt, med en sådan scenförändring?

Men det börjar ju så bra, IFK tar ledningen direkt och har 2-4 på resultattavlan. Känslan är att nu kör vi! Men några tekniska fel framåt ger tre ryska mål och underläge för oss med 5-4. IFK är trots allt bra med i matchen, och kommer till fina lägen men de missas. Lite orättvist kan hemmalaget ta en tremålsledning med 9-6. IFK ger inte upp och kan kvittera två gånger om (12-12 och 13-13) tjugo minuter in i matchen. Nu är känslan att vi kan hålla lika fram till paus och sen öka tempot i andra halvlek och bjuda på tornadohandboll. Men tji får vi, för nu radas missarna upp på rad och vi har istället 20-16 i paus, dessutom med en utvisning i slutsekunderna.

Med en man mer på plan i andra halvlek rivstartar hemmalaget och har efter fem minuter en niomålsledning med 25-16 och matchen är körd. Visserligen är hoppet det sista som överger oss, men inga tecken i skyn talar till vår fördel. Spelet både framåt och bakåt är i fritt fall, och matchen slutar med en svidande elvamålsförlust.

Notera tröjorna i taket för respektive serieseger.

Hoppet om att gå vidare från gruppen är nu helt borta. Nu handlar det om att avsluta snyggt, och att visa Danmark, och övriga handbollseuropa, att vi är trevliga fans som kan lyfta ett lag och en sport. Annars är det nu fullt fokus på ligan och få ihop spelet där, så vi har ett roligt slutspel att se fram emot. Så kom till Arenan, och gärna några bortamatcher också, för det är i sådana här motgångar som nr 8 behövs som bäst!

FRAMÅT KRISTIANSTAD!

/Daniel Sirensjö

Bra bakåt, och ett fall framåt framåt

IFK Kristianstad – IF Hallby HK, 26-17 (13-10, 13-7)

Handbollsligan, match 9
Kristianstad Arena, publik 4 017
30 november 2019

Nykomlingen Hallby på premiärbesök i Kristianstad Arena. Senast de var i stan, 16 november 2008, var det Idrottshallen som var spelplatsen. IFK hade då ledningen i paus med 13-12, men gästerna var då så pass ofina så de vände och vann matchen med 29-27. Det kunde vi ta med facit i hand, för den säsongen slutade med att vi äntligen tog steget upp till den högsta serien igen.

Det var då det, och nu är nu och andra tider. IFK har visserligen gjort några djupdykningar i säsongsinledningen och startade kvällen på en blygsam sjundeplats, men Hallby har haft det ännu tyngre med bara två vinster hittills. En förlust för IFK ikväll hade varit en större mina att springa på än förlusterna mot Malmö och Skövde.

Det börjar bra med en straff till IFK redan i första anfallet, men den bommar Olafur eller snarare är det en räddning av fd. IFK-aren Fredrik Landin. Istället tar gästerna matchens första ledning, som Adam kvitterar några anfall senare. Lagen följs åt till fyra lika innan två Hallbymål ger 4-6. De behåller tvåmålsledning upp till 7-9 och har flera chanser till en tremålsledning. Den främsta anledningen till detta tapp av IFK får nog sättas på kontona ”missade lägen” och ”märkligt dömd straff”. Jag trodde ”täckning innanför” dömdes ut vid just täckning innanför men jag har nog missat något. Det kanske är frikastlinjen domarna tittade på när de blåste?

Richard får inte tag på kantavsluten från Hallby så ett målvaktsbyte sker också, in kommer Leo som spikar igen långa perioder. Sista knappa kvarten gör gästerna endast ett mål och IFK vänder med fyra raka mål till 13-10 i paussiffror. Det kunde blivit några mål till, men en utvisning på Simon gav lite andrum till Hallby. Simon åker ut för att han går för tidigt på ett frikast. Det är målfoto vilken regel jag avskyr mest i handboll, den eller offensiv foul på kontring. Här har IFK ett grymt försvarsspel, och alla jobbar stenhårt i försvaret. Varning för passivt spel kommer för gästerna som inte kommer någonvart alls framåt. För att vinna lite ytterligare tid håller spelaren bollen någon sekund extra när domaren blåser igen spelet på ett frikast. IFK-spelarna är uppe i varv och vill så klart fortsätta jobba stenhårt i försvaret och tar ett steg framåt när domaren blåser. Och går man för tidigt så åker man ut. En idiotisk regel som är rent spelförstörande. Vi vill ju se ett aktivt försvar på tårna, inte ett defensivt maskande anfallspel. Mitt förslag är att bara låta frikastet gå om, om någon försvarare går för tidigt.

Andra halvlek börjar med två kontringar och mål efter räddning av Leo, och Hallby tar en time out redan i halvlekens andra minut. Den hjälper föga för nu har IFK-maskinen rullat igen på allvar. Sex minuter senare står det 19-12 och matchen är avgjord. Resten av matchen blir en trevlig transportsträcka mot två välbehövliga poäng. Leo briljerar med flera dubbelräddningar. Gästerna har förtvivlat svårt att komma till avslut, och gör endast fyra mål på tjugotre minuter. Räknar man in slutet av den första halvleken gör Hallby fem mål på trettiosju minuter, och då vinner man inga handbollsmatcher. IFK slår av lite på tempot i slutet, vi har trots allt två viktiga bortamatcher på ingång. Champions League i Ryssland mot Chekhovskie Medvedi på lördag och serieledarna Alingsås HK på tisdag. Bra att spara på krafterna.

Kvällen slutar med en niomålsseger 26-17. Bakåt är det definitivt godkänt, men framåt (även om det såg bra ut jämfört med tidigare) borde det blivit några mål till för att ge ett väl godkänt betyg, bland annat missades samtliga tre straffar. Det spelar ju ingen roll för utgången ikväll, men i en jämn match kan det vara matchavgörande. Valter körde lite spel på högernio, och gör det med den äran. Han bjuder på växlar, målgivande passningar och egna mål med stenhårda skott.  Vid något tillfälle var Viktor helt ensam på linjen och viftade med armarna, likt Hermione i Harry Potter när hon kan en fråga på en lektion, för att Valter skulle passa men han drar den istället rätt upp i krysset. Vackert värre. Adam måste också nämnas, han har gjort en grym höst med mål i varje match IFK spelat och blev bästa målskytt ikväll med sju mål.

Nästa hemmamatch är först om två veckor, onsdag 13 november mot Dinamo Bucuresti i Champions League. Då ses vi väl? Över 4 000 ikväll i publiksiffra, och det vill vi gärna ha även i Champions Leauge. Innan dess är det bortamatch mot GOG, och Södra Kurvan och IFK har nu i princip fyllt två bussar med totalt 100 platser. Fyra platser var det kvar ikväll. Häng med, Kristianstad Buss eller Kagan kan nog skapa fram en tredje buss också, för

VI ÄLSKAR IFK!

/Daniel Sirensjö

Glädje!

IFK Kristianstad – Chekhovskie Medvedi, 36-28 (19-13, 17-15)

Champions League
Kristianstad Arena, publik 3 116
19 november 2019

Dagens match kan sammanfattas med ett enda ord, glädje! Glädje på plan, glädje på bänken, glädje på läktarna och glädje efter matchen.

Glädje på plan

IFK är på spelhumör redan från start. Visserligen missas ett inspel i första anfallet, så gästerna istället kan ta ledningen. Teitur kvitterar två gånger om (1-1 och 2-2). Vid 2-3 missar IFK två gånger om och Chekhovskie har momentum och möjlighet till ett litet miniryck. Då kliver Leo in i handlingen och räddar kantläget, och Adam kan sen kvittera (3-3). Gästerna tar ledningen med 3-4, men Alfred sätter en enorm fart efter avkast och rinner rätt igenom det ryska försvaret och kvitterar. En ny rysk ledning som Adam kvitterar till 5-5. Leo räddar och IFK tar ledningen för första gången genom 6-5 av Adam. Nu är det ryssarnas tur att kvittera, men tre raka IFK-mål ger 9-6 efter tio minuters spel, och en ledning som IFK aldrig släpper. Visserligen tar gästerna time out och knappar in till 9-8, men IFK har fart och spelglädje och gör mål från alla håll och kanter. Tidigare matcher har de haft svårt att få in bollen, men nu är det tvärtom. Allt går in! 11-10 blir 14-10. IFK börjar nu växla in spelare från bänken, men det märks inte på spelet för det är fortsatt fart och spelglädje. Ryssarna smiter emellan med 14-11 på en kontring efter en passmiss i IFKs anfall, men tre raka IFK-mål för tredje gången ger 17-11, trots att IFK spelar fyra mot sex i två minuter! Alfred stegar och bombar in 18-12. Olafur fastställer halvtidsresultatet till 19-13 med ett stenhårt skott i krysset. På en halvlek gjorde vi fler mål än under hela matchen mot Skövde!

Glädje på läktarna

Efter de senaste matcherna kände publiken glädje över IFKs återfunna fart och fläkt. En stabil sexmålsledning i paus skapade ännu mer glädje, med några stänk av oro av att IFK skulle falla tillbaka i gamla synder. Men den oron försvann fortare än kvickt.

Glädje på bänken

Andra halvlek inleds med att gästerna kan krympa ledningen till blott fyra mål, vilket är ingenting i handboll om det är mer än tre minuter kvar att spela. Men IFK fortsätter att rotera på spelarna (alla utom Kappelin spelar ikväll), och de som för stunden är på bänken står upp mangrant och jublar vid samtliga räddningar och mål. Underbart att se den glädjen! IFK kan omöjligt tappa detta nu, även om det smyger in en och annan miss jämfört med första halvlek. Med tio minuter kvar är det en förkrossande tiomålsledning (30-20 och 32-22). Ryssarna kan minska ner lite på underläget, men tillåts inte komma närmare än åtta mål. IFK bjuder på handbollsgodis, men marginalerna är inte med utan de målen döms bort för övertramp.

Glädje efter matchen

Åh, IFK! (Klicka på länken!)

En underbart glädjande seger, välbehövlig för både laget, tränarna och publiken. Nu håller vi spelledigt för dubbla landslagskamper mot Island, vilket betyder att en del av IFK-spelarna kommer att få dra på sig en gul eller blå landslagströja. Den ena matchen går på fredag här i Arenan, så passa på att se uppladdningen på plats inför handbolls-EM.

Nu lyfter vi mot nya höjder, för

VI ÄR SVERIGES BÄSTA LAG!

/Daniel Sirensjö

 

Vad hände i andra halvlek?

Önnereds HK – IFK Kristianstad, 28-26 (12-17, 16-9)

Handbollsligan, match 7

ÖHK-hallen

Bortamatch en måndag i allt annat än elitmässiga ÖHK-hallen ger alltid en känsla innan match att det kan gå hur som helst. Vi har ju haft några usla insatser där genom åren.

Jag såg första halvlek, och det såg ju hur bra ut som helst, även om det missades lite väl mycket i lägena som kom. IFK kontrollerade matchen utan att förta sig. Bra att spara krafterna till den viktiga Champions League-matchen i Arenan på torsdag.

Andra halvlek såg jag inte eftersom jag åkte in till Idrottshallen för ta del av information om NIU (handbollsgymnasiet). Slutet följde jag genom livescore och såg förvånat hur ledningen sakteliga krympte. 10 mållösa minuter gjorde 20-24 till 25-24. Chanserna till återtagen ledning försvann genom ideliga bortkastade bollar (passmissar och missade avslut). Chanserna fanns ända in i slutminuten, men de brändes alla.

Man kan lägga många olika vinklingar och dra många slutsatser om vad som fallerar och vad som måste göras. Jag väljer att lyfta fram det vi supportrar kan göra, nämligen att ge laget stöttning och kärlek! Visserligen förväntar vi oss att heltidsproffs ska göra mer än nio mål på en halvlek, och inte tappa en sexmålsledning (12-18) i andra halvlek, men jag är säker på att det inte hänt med nummer 8 på plats. Vi behövs för att IFK ska ta nya kliv i Europa och för att återigen bli svenska mästare!

Så slut upp bakom laget, ta er till Arenan (nu närmast på torsdag) och häng gärna med på de bortamatcher ni kan, för

Det är VI som är IFK Kristianstad!

/Daniel Sirensjö

Onödigt spännande, det tackar vi för!

IFK Kristianstad – IFK Ysta, 25-24 (14-12, 11-12)

Handbollsligan, match 6
Kristianstad Arena, publik 3 838
2 oktober 2019

Kamratmöte och en tidig seriefinal. Serieledande IFK Ysta på besök, det var ett tag sen den frasen kunde yttras. Visst har de vunnit här förut, vi minns ju kvalserien från Arenans barndom när deras uddamålsseger kostade Hallqvist på Kristianstadsbladet en nätt liten tvådagarspromenad till returmötet i Ysta. Han lovade ju att gå dit om IFK Ysta vann. Man ska aldrig ge sådana löften.

Med alla moders katastrofmatch (i alla fall för oss brandgula i modern tid) mot Malmö i färskt minne hyser vi inför matchen en förhoppning om att i kväll ska vi närma oss vår rätta nivå. Visserligen förlust borta i Champions League i söndags, men det vi tar med oss därifrån kommer att värma länge till. Kapten Ólafur var lavahet som bara han kan och satte 12 mål. Rekord i årets Champions League vilket ger honom en plats i omgångens lag i Europa. Har han bara hälften av den glöden kvar så är segern ikväll så gott som hemma. Och lavahet är han matchen igenom, vår kapten.

Det börjar hur bra som helst, i gammal god stil. Fem minuter in i matchen står det 3-0, och det ser ut att bli en bekväm resa ikväll till återtagen serieledning. Men då smyger sig de tekniska misstagen in och de avsluten som kommer missas. Istället kan gästerna genom fyra raka mål vända på tillställningen till 4-5. Större delen av halvleken turas lagen om att ha en uddamålsledning. Det går bitvis tungt i det uppställda anfallsspelet. Ofta är det Teitur som till slut avslutar. I slutminuterna hettar det till ordentligt när Ólafur blir irriterad på Johan Nilsson, fd brandgul vänsternia i Ysta. Det renderar i en dubbelutvisning på Ólafur och en spelare i Ysta. Ysta gör som väntat och plockar ut målvakten för att kunna vara sex man i anfall, men det gör inte IFK. Richard sprang ut och satte sig på bänken, men blir skickad in på plan igen. Istället blir det en retrokänsla att få se ett anfall i fem mot sex, som på den gamla goda tiden. Ett litet märkligt beslut kan tyckas. Har vi svårt att komma till ett bra läge med sex man, blir det ju inte direkt enklare med en man mindre. Första anfallet kastas bort, och istället kan Johan Nilsson (som inte blev utvisad) på egen retur kvittera till 12-12 med minuten kvar. Nästa anfall i fem man mot sex styrs upp av vår nya mittnia Alfred (ni vet han som heter Ehn i efternamn, och INTE Thvå, Thre eller Fhyra). Han har tröttnat på att hänga på kanten för gästernas målvakt räddar ju i stort sett allt från därifrån. Däremot är målvakten sämre på avsluten framifrån, så Alfred stegar resolut rätt igenom Ysta-försvaret och hänger in 14-12 i absolut sista sekunden av halvlek nummer ett.

Andra halvlek börjar frejdigt men IFK bränner flera lägen för ett miniryck till en tremålsledning. Istället är det hastigt och lustigt lika, 15-15. Hur det gick till hängde jag inte riktigt med på för jag hade precis antecknat 16-14 genom ett mål av Teitur, men det måste ha blivit bortdömt av någon anledning. Ysta tar även ledningen 15-16, men Viktor kvitterar. Ólafur dundrar på för president och fosterland (dvs Island) men Cosmo (fd brandgul mittsexa i IFK) snor bollen och går på kontring. Ólafur springer efter, men undviker rutinerat en utvisning genom att låta Cosmo avsluta för han vet att även Richard är glödhet ikväll och han räddar kontringen. Philip skickar in bollen till Adam på linjen och vi har återigen hemmaledning, nu 17-16.  Vid 19-19 börjar det hetta till ordentligt i Arenan. Tur att Arenan inte har ett brandlarm som mäter värme för då hade det gått igång nu. Istället är där ett aspirerande rökdetekteringsystem, tittar ni upp i taket ser ni tre smala röda ledningar där uppe som samlar in luft för en avancerad mätning efter partiklar. Adam rivs ned i ett avslut utan åtgärd från domarna, och nu buas det friskt på läktarna. Tydligen också från bänken för sekretariatet påkallar domarnas uppmärksamhet för att ge Ljubomir en varning. 20-20 med kvarten kvar. Bara den kvarten i sig är värd kvällens entrépeng. De tre andra kvartarna får vi på köpet. Ólafur går på genombrott och får sig en smäll av Petersen i Ysta som får ett direktrött kort för det, och får lämna planen. Kanske inte helt korrekt dömt enligt de som sett TV-reprisen, men han har byggt upp till det kortet under lång tid i Arenan  så det kan han gott ha. IFK utnyttjar inte övertalsspelet för att rycka, utan Ysta biter sig envist kvar i matchen 21-21 kommer efter låååångt anfall där Richard gjort flera räddningar, men returerna går till gästerna som till slut kan göra mål. Ólafur sätter 22-21 på en retfull men enkel studs in. IFK tar bollen på nytt efter att Philip dyker efter bollen på ett sätt värdigt Johan Jepson. Bollen snabbt vidare till Ólafur som från ett dåligt läge drar in 23-21 med sex minuter kvar. Den bollen skulle bara in, den vågade inget annat! Time out Ysta, som sen kan reducera 23-22 på ett genombrott. Ibland kommer de igenom lite väl enkelt. Teitur bombar in 24-22, men missar tyvärr i anfallet efter när vi har chansen till en tremålsledning. Istället 24-23 med tre minuter kvar. IFK missar återigen i följande anfall och Ysta driver upp bollen för att ställa upp för anfall med en och en halv minut kvar. Då tycker Philip att nu får det vara slutlekt, så han räcker upp handen och tar helt enkelt bollen mitt i en ystapassning. Den var ingen beredd på, nästan så vi känner oss blåsta på ännu mer dramatik. Istället för en nagelbitande möjlighet för kvittering och oviss slutminut kan Ólafur studsa in bollen från nio meter till 25-23 och segern är äntligen i hamn. Att Ysta reducerar i sista sekunden på en snygg japan tvärs över hela planen kan vi ta en kväll som denna.

En uddamålsvinst efter avgörande i slutminuten är den bästa av alla segrar i handboll. Den goa känslan tar vi med oss på vår fortsatta färd genom serielunk och Champions League.

Ha inte så förbaskat bråttom hem efter matchen! Katten klarar sig några minuter till utan er. Stanna kvar och hylla/stötta killarna när de går ett varv i Arenan och tackar oss. Det är en enkel och gratis investering för framtida segrar.

Kvällens spelare kunde blivit någon av de isländska niometersspelarna som gjorde hälften av kvällens mål, men det blir helt rättvist Richard som gör många avgörande räddningar ikväll. Kantspelarna får hem och träna avslut, så kanske det blir någon av dem i nästa match.

 

Bäst i kväll!

IFK Ysta får nöja sig med att vara bäst i lurblåsarstan, för bäst i Skåne är de inte för

DET ÄR VI SOM ÄR IFK!

/Daniel Sirensjö

De 12 målen av Ólafur i söndagens Champions League kan ni se här:

 

Historiskt dåligt

IFK Kristianstad – HK Malmö, 20-30 (11-16, 9-14)

Handbollsligan, match 5
Kristianstad Arena, publik 3 778
26 september 2019

Det började bra, IFK var på hugget även om inte marginalerna var med oss inledningsvis. Ett par missade lägen framåt och ett par mål bakåt via täck eller på målvaktsretur ger underläge 2-6 efter sju minuter. Men IFK ökar tempot och är endast en stenhård ribbträff från en kvittering till 7-7 sex minuter senare. Två olyckliga utvisningar gör dock att gästerna rycker igen till en femmålsledning, 6-11. IFK kommer igen på nytt och har 10-13 med fyra minuter kvar. Hopper lever om att ytterligare minska det underläget tills halvtidsvilan, särskilt när Malmö får en utvisning i hemspringet (genade genom mittcirkeln). Men nya returer efter målvaktsräddning ger istället ett femmålsunderläge i paus, 11-16. Men större under än så har skett så vi deppar inte, ännu.

Leo inleder andra halvek med flera räddningar, men lägena som skapas framåt missas konstant. Det tar sex minuter innan IFK gör sitt första mål i andra halvlek. Innan dess har Olafur fått rött kort och det var inte vad vi behövde. Resten av matchen är en total genomklappning, istället för att hämta in fem mål så tappar vi fem mål till. Inte ens i spel sex mot fyra i två minuter kan vi göra mål. Matchen slutar 20-30 och det är inte OK på något vis i vår hemmaborg.

Matchen är historiskt dålig på många vis:

Publiksiffran på 3 778 är den sämsta i Arenan mot svenskt motstånd sedan 11 november 2012 (3 514 mot HK Aranäs).

Den största förlusten hemma mot svenskt motstånd sedan 5 februari 2010 (23-33 mot IFK Skövde).

Största förlusten mot svenskt motstånd någonsin i Arenan. Den tidigare noteringen var fem mål, den första säsongen i Arenan, 6 mars 2011 mot IFK Skövde (25-30).

Största förlusten mot svenskt motstånd sedan 2 februari 2017, (10 mål, 31-21, Redbergslids IK i saliga Lisebergshallen).

I slutspel är bottennoteringen sex mål, 1 maj 2013 mot IK Sävehof (25-31).

Senast IFK bara gjorde 20 mål hemma är 1 mars 2013 mot LUGI HF, men då släppte vi å andra sidan bara in 18 mål.

Senast IFK släppte in 30 mål (på sextio minuter) mot svenskt motstånd hemma är 4 november 2014 mot IFK Skövde, men då gjorde vi 35 mål framåt. Kvartsfinalen i våras mot Redbergslids IK slutade 37-38, efter 26-26 vid full tid.

Senast vi låg under med fem mål i paus i ligan är 20 februari 2014 mot HK Malmö (12-17, matchen slutade 25-29). I slutspel var det 9-14 i våras mot Alingås HK. Den slutade också 25-29.

Det är den tredje största förlusten i Arenan, oavsett motstånd. Endast åtta matcher har slutat med förlust med fem mål eller fler i Arenan:

  • 6 mars 2011, Elitserien, IFK Skövde (5 mål, 25-30).
  • 1 maj 2013, SM-semifinal, IK Sävehof (6 mål, 25-31)
  • 4 oktober 2015, Champions League, HC Vardar, (5 mål, 25-30)
  • 25 februari 2015, Champions League, FC Barcelona (7 mål, 24-31)
  • 19 november 2016, Champions League, Pick Szeged (8 mål, 21-29)
  • 7 oktober 2017, Champions League, Rhein-Neckar Löwen (13 mål, 22-35)
  • 29 september 2018, Champions League, FC Barcelona (19 mål, 25-44)
  • 1 december, Champions League, Rhein-Neckar Löwen (5 mål, 27-32)

Förutom att få se Johannes Larsson i aktion så är kvällens enda glädjeämne att våra cheerleaders var tillbaka. Ni gör ett bra jobb, och är grymt uppskattade!

Vi låter detta bli ett historiskt datum inskrivet för all framtid i böckerna, för så här dålig får det inte se ut fler gånger. Varken på läktarna eller på plan.

VI ÄLSKAR IFK!

/Daniel Sirensjö

 

En skön tillställning

HK Daniel Lindgren – IFK Kristianstad, 28-36 (14-17, 14-19)

Handbollsligan, match 4

Arena Varberg, 1 334 åskådare

21 september 2019

Programenlig vinst mot nykomlingen och jumbon HK Varberg, mest känt för IFK-fansen genom att det är moderklubb och även nuvarande klubb för vår gamla försvarsgeneral Daniel Lindgren.

Dock är det hemmalaget som startar bäst, mest beroende på att IFK bränner lägena som trots allt skapas. 4-1 är ställningen innan den orangea maskinen trummar igång på allvar. IFK gör 7-1 vilket ger 5-8 på tavlan och resten av tillställningen blir en skön och avslappnad historia. Enda spänningen var om Zoran skulle göra sitt första A-lagsmål, men han var lite för osjälvisk så det målet får vi vänta på.

Guldkorn vi tar med oss:

  • IFK har fart på fötterna i anfallet.
  • Hemmalaget kör utgrupperat försvar, vilket inte är en bra taktik mot IFK.
  • Jihed gör sina första mål (2 st) i brandgult.
  • Teitur bombar in mål i gammal god stil
  • Olafur och Philip trampar på och bombar in mål.
  • Valter sätter två mål från niometer.
  • Richard fortsätter att rädda straffar.
  • Zoran är inne i anfall sista kvarten.
  • Teitur tar Zoran i hampan och skickar ut honom till bänken när han dröjer sig kvar i försvaret.
  • Daniel Lindgren håller hög klass matchen igenom.

Nästa match är mot HK Johannes Larsson i Arenan på torsdag. Då ses vi!

/Daniel Sirensjö