Kategoriarkiv: Okategoriserade

50 håller låda

IFK Kristianstad – Önnereds HK, 33-20 (16-11, 17-9)

Handbollsligan, match 2
Kristianstad, publik 50

18 september detta märkliga 2020

Vi börjar säsongen i Arenan som vi avslutade den förra, dvs med Önnereds HK på besök med öde läktare. En stor skillnad är dock att nu tillåts 50 åskådare på en av läktarna, och besökare i restauranger och loger. Men gud nåde, om de i logen skulle sätta sig på stolarna precis nedanför som tillhörlogerna. Då skulle vi alla dö fortare än Teitur hinna skjuta från höften.

Nu är det inte ”bara” 50 på läktarna, det är Södra Kurvan som förärats en långsida. Kurvan gör ingen besviken, och håller låda från start till mål.

IFK gör heller ingen besviken, för det är full fart framåt från start till mål. Rivstart till 2-0 efter inspel av Ólafur till Adam två gånger om. Lite slarviga avslut av IFK och en retur rakt i famnen på Andreas Berg i Önnered ger kvittering 2-2 efter fem minuter, men sen är det IFK för hela slanten. 5-4 blir 11-5. Men så blir vi lite för ystra av spelglädjen och gästerna knappar in till 12-10, blott två mål ifrån. Time out av Ljubomir på det styr upp skutan. Fyra minuter i rad spelar IFK med en man mindre och 1-1. IFK håller nästan nollan i de fyra minuterna, men Önnered trycker in ett mål fyra sekunder innan vi blir fulltaliga. Kvällens bästa målskytt Emil fastställer halvtidsresultatet till en bekväm och trygg femmålsledning 16-11.

Andra halvlek börjar med ett läge på linjen för Adam, men den fjösigaste lobben i stan sedan IFK lämnade Södra Kasern och flyttade till söder var plockpotatis för Önneredskeepern. Slutfjöst för ikväll, för nu bombas det friskt. Det är flera bud om vem som är sheriffen på nio meter men ingen tvekan om vem som är det för kvällen, Johan håller krutet torrt och bombar han inte den i krysset springer han rakt igenom och trycker in bolluslingen i mål. Men han får se upp framöver, för ikväll fick vi återigen sjunga Markus Olsson, Alléz Alléz. Han är tillbaka!

Önnered tröttnar i slutet och gör bara fyra mål sista tjugo minuterna. Det hela slutar med en etta på min överkörningsskala.

  1. Vinst med minst 10 mål
  2. Vinst med dubbelt så många mål
  3. Vinst med tre gånger så många mål
  4. Vinst med fyra gånger så många mål
  5. Etcetera

Om man nollar motståndarna då, kanske vän av ordning (typ Per Åkesson) undrar? Då blir det 100 på överkörningsskalan. En etta händer ju titt som tätt i Handbollsligan. En tvåa är dock mer sällsynt i Handbollsligan. Det vinnande laget brukar slå av på tempot, och även lufta bänken.

Nåja, slutet gott, allting gott. IFK skippar segervarvet i Arenan och vänder sig om direkt mot Södra Kurvan efter avtackningen av lagens bästa spelare.

Nästa hemmamatch är tisdag 29 september i EHF European League och då verkar det fortfarande vara 50 som gäller på läktarna. Nästa hemmamatch i serien är onsdag 7 oktober och då får vi hoppas att Folkhälsomyndigheten förstått att idrott är hälsa och ökat på tillåtet publikantal till en rimlig nivå, och att vi alla på plats kan skandera:

DET ÄR VI SOM ÄR IFK!

/Daniel Sirensjö

 

Äntligen är vi igång

HK Malmö – IFK Kristianstad, 24-26 (11-11, 13-15)

Handbollsligan, match 1
Baltiska Källaren
12 september detta märkliga år 2020

Premiäromgång och antagligen seriens jobbigaste match, av tränarna guldtippade Malmö borta i betongkällaren.  Fram till idag har det där sedan 2007 på 15 matcher blivit vinst i blott var tredje. Utöver dessa fem vinster har det blivit två oavgjorda, och åtta gånger har vi fått vända tomhänta hemåt.

Men inte idag! En grym jäkla seger, som avgjordes först i slutsekunderna. De segrarna är alltid de bästa!

Matchen börjar med varsitt mål, Teitur 0-1 och replik direkt av Malmö till 1-1. Sen visar Espen att han är en fullgod ersättare till Richard och Leo, med den ena räddningen vassare än den andra. Tyvärr utnyttjar inte IFK detta framåt för att rycka åt sig en ledning, för det blir mållöst i över fem minuter innan Anton bryter måltorkan i matchen på straff. Kvitterat omgående igen, 2-2. Sen såg jag inget mer av första halvlek.

Istället såg jag sonen spela i Åhus Handboll P16 – Torslanda HK i Gbg Cup. Ingen publik tillåts på plats, så det blir till att följa via stream. Och det var en nostalgikick av den värsta sorten. Solidsport har haft stora tekniska problem under eftermiddagen, vilket smärtsamt påminner om när Kristianstadsbladet sände matcherna via olika plattformar för ungefär 10 år sedan. Adrenalinpåslaget är detsamma då som nu när man ser på klockan att matchen har börjat, och det händer ingenting på skärmen. Det är år 2020 och vi kan bygga en motorväg förbi Tollarp, men vi kan inte sända en handbollsmatch på webben.

Nåväl, tillbaka till IFK lagom till andra halvlek ska börja. Inget problem med tekniken där, det är ju finTolvan som sänder matchen. 11-11 i paus och en titt i arbetsprotokollet visar att det verkar ha varit spännande med två lag som turas om att vara i ledning. Andra halvlek inleds med att hemmalaget tar ledningen, 12-11, men IFK kvitterar och släpper sedan aldrig upp Malmö i ledning igen. Lagen följs åt till 15-15, IFK rycker till tvåmålsledning 15-17, Malmö kvitterar 17-17, IFK rycker på nytt till tvåmålsledning 17-19, Malmö kvitterar 19-19, IFK rycker (ja, som ni kan gissa) till tvåmålsledning  19-21, Malmö (ja, ni gissade rätt) kvitterar till 21-21, IFK (börjar bli lite enformigt nu, va?) rycker till tvåmålsledning 21-23, men nu börjar Malmö tröttna och istället blir det en go tremålsledning 21-24 med sex minuter kvar. IFK har chansen att stänga matchen ett par gånger om, men så lätt ska vi inte ha det. Malmö kryper närmare till bara ett mål ifrån. Med minuten kvar har Adam, förra säsongens skyttekung i IFK, friläge på linjen men han missar lite osjälviskt för att vi inte ska slappna av i TV-sofforna för tidigt. Dock tyckte Malmöspelarna synd om oss orangea supportrar så de tar ett stegfel i kontringen. Bollen till IFK och Johan dunkar in 24-26 med 16 sekunder kvar, och Kagan kan börja baxa in de två blytunga poängen i bussen för spelarna är upptagna med en klassisk segerring!

En sån underbar seger, för spelarna, för tränarna och för supportrarna och den skickar en hög och klar signal till hela handbollssverige: DET ÄR VI SOM ÄR IFK KRISTIANSTAD, OCH VI GÅR FÖR SERIESEGER OCH SM-GULD!

Espen nämnde jag, och många spelare gör det bra ikväll. Men en stjärna lyser klarare än de alla, Polstjärnan från Island, kapten Òlafur är planens gigant som gör lite som han vill. Sätter han inte de andra i läge, så bombar han in den själv. Nio mål och en faslig massa assist.

Nästa match som stundar blir hemma i Arenan på fredag. Då kommer Önnereds HK på besök, samma gäng som var i den tomma Arenan i våras på den publiktomma matchen, och som skulle visa sig bli den sista matchen för säsongen. Nu blir det inte helt folktomt på fredag för 50 personer är ju tillåtna, utöver de som sitter i restaurangerna. Det är ju omöjligt att välja ut vilka av de 2000 årskorten som får gå. Förhoppningsvis kommer nya direktiv den 1 oktober (hallå Regeringen, kanske dags att berätta vad som ska gälla!) och då blir det bara en 50-personersmatch i ligan. IFK gör helt rätt som då ger platserna till säsongskorten i Södra Kurvan. Jag vill med kraft påpeka att inga supportrar är värda mer än andra. För att fylla Arenan och skapa vårt orangea Colosseum behövs ALLA. Men är det bara en enda match det gäller så är det ju en smidig och bra lösning att ta de hängivna och högljudda supportrarna i Kurvan för att skapa så mycket stämning som möjligt. Dock kommer de inte att få klämma ihop sig på sin vanliga ståplats, utan får nu sprida ut sig på långsidorna på coronasäkert avstånd.

Men oavsett vilket, i Arenan eller framför datorn kan vi alla ropa: VI ÄLSKAR IFK!

Malmö jobbar inte riktigt så, de gav inte de 50 platserna ikväll till någon supportergrupp (lever Black Sheap fortfarande?) eller årskortsinnehavarna. De prioriterade sponsorerna …

/Daniel Sirensjö

Den ovissa säsongen 20/21 närmar sig

Ingen av oss vet ännu hur säsongen 20/21 kommer se ut för oss supportrar.

Vad vi däremot vet just nu är att IFK Kristianstad, laget i våra hjärtan, kommer att inleda säsongen den 12e september med ett bortamöte mot HK Malmö utan publik. Hur det kommer bli gällande hemmamatcherna vet vi inget om ännu. Som det ser ut nu kommer vi inte kunna åka på några bortamatcher . Vi för diskussioner med IFK, hur vi på något sätt ändå ska kunna erbjuda er att vi ska kunna se bortamatcherna tillsammans. Vårt IFK Kristianstad behöver oss mer än någonsin just nu så vi kommer göra allt vi kan för att på något sätt stötta vårt lag och vår förening i dessa tuffa tider.

Vår traditionella upptaktsträff med nyförvärven skjuts upp tills omständigheterna tillåter oss att arrangera det, oavsett när det än kan bli!

Pga rådande omständigheter har vi i styrelsen avvaktat med att kalla till årsmöte, men vi arbetar för att inom snar framtid kunna genomföra det.

Vi hoppas såklart att alla ni som tidigare varit medlemmar i Södra Kurvan vill fortsätta vara det så att vi tillsammans kan stötta IFK Kristianstad till nya framgångar och att vi kan fortsätta vara Sveriges bästa supporterförening i handboll! Ni som inte tidigare varit medlemmar hoppas vi tecknar medlemskap och stöttar oss i vårt arbete.

Du förnyar/tecknar nytt medlemskap genom att fylla i dina uppgifter på vår hemsida och följa instruktionerna där:

http://sodrakurvan.se/bli-medlem/

Medlemsavgiften för säsong 20/21 är som tidigare 200kr.

För er som redan förnyat eller köpt nytt säsongskort i Södra Kurvan på sektion J2 (ståplats) ingår medlemskapet i priset och du behöver bara vänta på ditt medlemskort som skickas hem.

Du som förnyar eller tecknar nytt säsongskort på sektion H1 (sittplats) måste själv meddela att du vill vara medlem i Södra Kurvan, sker ej per automatik. Du som ännu inte förnyat ditt säsongskort kan göra det genom att maila till: sasongskort@ifkkristianstad.se

 Guldet ska hem igen!

 Södra Kurvans Styrelse

Det tar sig

Ysta Vit – IFK Kristianstad, 28-34 (16-19, 12-15)

Träningsmatch 3
Ysta Black Box
27 augusti, detta märkliga år 2020

Seger borta mot Kim & Co. med sex bollar efter en stabil ledning hela matchen igenom. Det kan man ta alla dagar i veckan. Och det gör vi så klart idag också.

Med kvalomgång 1 i EHF European League inställd försvann två matcher för IFK. Skönt att Ysta klev fram och erbjöd IFK en välbehövlig försäsongsmatch. Den sista innan ligan startar om drygt två veckor. Om den nu gör det, för i dessa tider kan man inte ta något för givet.

Det vi bjöds på ikväll såg lovande ut, med en matchbild som IFK kunde kontrollera. Den stora skillnaden jämfört med matchen mot Sävehof var att Teitur och Adam var tillbaka, och med dem många mål. Trots den stabila segern finns det flera nivåer till för IFK. Det slarvades en del i anfallet med bortkastade bollar och lite tekniska fel, och två straffar slarvades bort. Målvaktsspelet var bra, och både Espen och Gustaf visade att de tänker fylla ut det enorma tomrummet efter Leo och Richard. Espen kunde i alla fall fylla ut tröja nummer 1 med Larsson på ryggen, i väntan på en egen tröja.

En eloge till Ystads Allehanda och Kristianstadsbladet som ordnade visningen. Ett litet önskemål till nästa gång är att låt reprismaskinen vila till time outerna och pausen. Handboll går snabbt, och som tittare vill man kunna se vad som händer vid avkasten med byten och snabbt spel.

Om allt går som planerat så är nästa match pau redigt, med ligastart i Baltiskan 12/9. Den lär vi ju inte få se på plats, så glöm inte att skaffa CMore, och gärna via IFKs hemsida så stöttar du IFK med en liten välbehövlig slant också. Avkast 18.45 en lördag, så någon restaurang eller sportbar kanske kan tänka sig att visa den, eller vad säger du Fröberg? Alltid trevligt att se IFK med ett gott gäng orangea runt sig med varsin kall pilsner eller ett glas rött/vitt/rosé i näven.

Nuuu kööööör vi!

/Daniel Sirensjö

Hyfsat jämnt

IFK Kristianstad – IK Sävehof, 23-25 (9-11, 14-14)

Träningsmatch 2
Mellbystrandshallen, Laholm, publik 0
18 augusti detta märkliga år 2020

Träningsmatcher får vi ta för exakt vad de är, träning, och svåra att dra några slutsatser om angående vad som stundar framöver. Inne i en tung träningsperiod presterar inte spelarna optimalt, och tränarna passar på att testa olika sorters spel och spelare.

Det tog ett tag, nämligen ganska exakt tio minuter, innan vi tittare fick komma in matchen. Fast de tio minuterna hade vi stenkoll på ställningen och klockan, för det var det enda vi fick se.

Underläget 2-6 var tyvärr IFKs, men lagom till själva matchen kunde ses av oss tittare kom IFK igen. De 50 minuter som vi fick se vann IFK med 21-19. Nummer 8 gör skillnad i en match!

Halvtidsresultatet skrevs till 9-11 efter ett Sävehofmål i slutsekunderna. I mitten av andra halvlek hade Sävehof utökat ledningen till sex mål som mest, innan IFK så äntligen fick fart på fötterna. Med en man mindre på banan kvitterade Ólafur till 23-23 i tom bur (Sävehof körde spel 7 mot 5). Sävehof återtar ledningen, 23-24, och med minuten kvar tar IFK ett avslut i dåligt läge som missas (på nytt med en man mindre på plan). Sävehof tar ett stegfel med 10 sekunder kvar, och chansen till kvittering är plötsligt mycket god när alla sticker på kontring. Tyvärr skulle kanske någon stannat kvar och varit passningsbar, för IFK åker också på ett stegfel när ingen passningsmöjlighet fanns. Frikast till Sävehof som då bjuds på ett avslut för att förhoppningsvis få en räddning och kontring, men mål blir det till slutresultatet 23-25.

Den stora skillnaden idag var målvaktsräddningarna. Där hade Sävehof ett stort övertag. Resultatet påverkades också av IFKs stora övertag ved gäller utvisningar. De två utvisningarna de sista fem minuterna blev nog direkt matchavgörande. Att vi saknade Adam och Teitur är ingen ursäkt. Även Sävehof saknade spelare, och när någon tongivande saknas är det ju läge för andra att kliva fram.

Vi tackar HK Hök för matcharrangemanget så där lagom mittemellan Kristianstad och Partille.

Nu är det färdigspelat vad gäller träningsmatcher detta märkliga år. Istället är det nu fokus på kvalspel till EHF European League, ersättaren till EHF-cupen. Om och hur matcherna kommer att spelas är ju högst osäkert för tillfället, med anledning av Norges nyinförda krav på karantän.

Däremot råder det ingen tvekan om att

DET ÄR VI SOM ÄR IFK!

/Daniel Sirensjö

Storebror mot lillebror

IFK Kristianstad – Vinslövs HK, 29-20 (20-10, 9-10)

Träningsmatch 1
Kristianstad Arena, publik 0 (men folk i loger och restauranger)
11 augusti detta märkliga år 2020

Säsongens första match blev inte handbollssiesta eller någon utländsk försäsongsturnering som normalt är brukligt, utan hemma i Arenan mot den allsvenska nykomlingen Vinslövs HK. På förhand kunde matchen bara sluta på ett sätt, och så skedde så också med en säker seger för IFK. Förra säsongen skiljde det två divisioner mellan lagen. Vinslövsgrabbarna fick ingen chans inledningsvis, och det tog över 10 minuter innan deras första spelmål. Som mest var IFK-ledningen 14 mål (19-5) 22 minuter in i matchen. Sen började IFK rotera frisk på alla positioner, och testa lite olika sorters spel, samtidigt som motivationen omedvetet sjunker och Vinslöv vågade ta för sig lite mer. Bäst sammanfattade Ulf Larsson, som ju tränat bägge lagen, det:

Det var kul att se många gamla IFK-bekantingar, särskilt Christian Cosmo som gjorde en bra match. Med det vi fick se i kväll kommer säkerligen Vinslövs HK att etablera sig i Allsvenskan. Kusin Henningsson tillför skyttekraft och handbollsligarutin.

Vad gäller IFK så var det ingen som utmärkte sig nämnvärt, förutom möjligtvis Gustaf Banke som gjorde flertalet fina räddningar som ensam målvakt ikväll.

Fortfarande ingen publik tillåten på idrott, men till skillnad från Önneredsmatchen i våras får restauranger ha besökare så i loger och i Stjärnrestaurangen fanns det gäster som fick möjlighet att se matchen på plats. Självklart med Södra Kurvan i logen närmast södra kurvan.

Att inte tillåta publik på idrotts- och kulturevenemang ter sig oerhört märkligt när det samtidigt är tillåtet med tusentals besökare på stränder, köpcentrum och vissa (men inte alla) nöjesparker. Dags för Regeringen att göra en ny förändring av förordningen de antog i våras som reglerar publikfrågan. Istället för att sätta ett visst antal (noll, femtio eller hundra) är det enda rimliga att göra en riskbedömning för varje enskild idrottsplats, arena, teater och evenemangsplats. Precis som redan görs vad gäller utrymningssäkerheten.

Nästa tisdag blir en bättre värdemätare för IFK, då ställs vi mot de (från 2019) regerande mästarna IK Sävehof på neutral plan i Laholm hos HK Hök (mest kända som förfestfixarna vid rastplatsen på vägen till SM-finalen 2018 i Scandinavium).

Det är vi som är IFK!

/Daniel Sirensjö

På lördag sätter vi punkt tillsammans.

Vi i Södra Kurvans styrelse vill tacka för denna säsong.

Först vill vi tacka alla er där ute som tillsammans med oss stöttat vårt brandgula lag. Även om vi inte vet när vi kommer vara på plats på läktaren igen så vet vi att ni alla längtar och kommer vara redo när det är dags igen!

I väntan på det så gör IFK Kristianstad vad man kan för att hålla handbollsabstinensen hyfsat i schack. På lördag försöker man sig på att slå publikrekord genom att erbjuda oss brandgula att återuppleva en speciell kväll i klubbens historia. In och säkra din biljett till lördagens online-evenemang och hjälp till att stötta IFK Kristianstad!

Säkra biljetten här!

Även om säsongen är avslutad finns det saker som för oss fans inte är avslutade. Vi har inte fått möjlighet att tacka spelarna som slutar eller väljer att gå vidare i sina karriärer.

Vi kan börja med Leo Larsson. 2014 kom han till klubben. Under sex säsonger fick vi nöjet att ha Leo i vårt lag. Att få ha varit med på Leos resa har varit en ynnest. När han kom hit som ett glatt yrväder till att blomma ut att bli en av Elitserien/Handbollsligans bästa målvakter. En spelare som gjort det enkelt att vara supporter. En spelare som alltid gett allt för att visa publiken uppskattning och på så sätt få publiken att ge det lilla extra. Tack för allt Leo, vi hoppas vi får tacka dig snart i Kristianstad Arena.

Även Leos kompanjon i målet Richard Kappelin väljer att ställa skorna på hyllan. Även det en stor förlust för oss. Tillsammans med Leo har han varit seriens bästa målvakt och i många stunder hela ligans bästa spelare. En spelare som taggat till extra i de stora matcherna. Som verkligen växer när motståndet varit som tuffast. Vi tackar dig för dina år i klubben Richard!

Vår försvarsgeneral Philip Henningsson försvinner till sommaren då han väljer att ta steget ut i Europa. Philip som kom som en ung talang, och enligt vår gamla tränare Kenneth Andersson den största talang han tränat på den tiden. Som växt ut till försvarsgeneral och landslagsman under tiden i IFK. En pådrivare för oss alla i Arenan. Vi kommer sakna dig och hoppas du kommer tillbaks den dagen du känner dig redo!

Vi har även Viktor Hallén som väljer att gå vidare i karriären. Nästa anhalt är stadsbiblioteket i Lund där han ska läsa mycket böcker och njuta av det tysta lugnet. Skämt åsido. Viktor är en spelare som varit här under fyra år nu. En spelare som alltid gett allt. En spelare med en enorm vinnarskalle som ofta smittats av sig på lagkamrater och supportrar. Vi är glada att ha haft dig här och insatserna du gjort för klubben och oss. Vi ses nästa säsong Viktor!

Som sagt hoppas vi att vi snart får chansen att tacka av spelarna på riktigt i Arenan! Vi saknar er allihopa och hoppas vi ses snart igen! Info om nästa säsong och vårt arbete kommer så fort vi känner att vi kan börja planera på allvar.

/André Sjöberg, Södra Kurvan

Frågesport (quiz) om IFK Kristianstad

Frågesport!

Frågesport (quiz) om IFK Kristianstad i sju delar (A-G), med frågor som spänner över tid och rum, från högt till lågt och från stort till smått. Vissa är kluriga, andra är lättare.

Det är helt anonymt, och ingen kan se dina svar.

Frågorna kommer ett dussin åt gången med olika tema. Klicka på respektive länk här nedan.

Lycka till!

/Daniel Sirensjö

A. Starten och övriga sektioner

B. Från Kolkällaren till Colosseum

C. I handbollens begynnelse

D. Från Svenska Mästerskapet till Champions League

E. Millenniets tre sista decennier

F. Från Oscar H Meyer till Ljubomir Vranjes

G. Mästarna från Skåne, tillbaka i toppen

Sista bloggen …

… för den här säsongen.

Efter varje säsong har säsongen summerats här. Fyra gånger med ett vunnit SM-guld, andra gånger efter en avslutande förlust i SM-slutspelet. Men aldrig tidigare efter en tvärt avbruten säsong. Det har tagit några veckor att samla tankarna och känslorna, men det är fortfarande svårt att sätta ord på det hela, och kunna ta in hela omfattningen av vad det innebär. Ett försök görs här i punktform.

Den avbrutna serien
Första reaktionen var att de kunde väl i alla fall ha spelat klart serien när det bara återstod en enda match. Men det var givetvis ett helt korrekt beslut att ta, spelarnas hälsa går före. Med facit i hand borde kanske inte heller den näst sista matchen ha spelats, den i en tom Arena.

Alingsås utsågs till seriesegrare
Ett självklart beslut att ta, även om fyra lag hade chansen i sista omgången att vinna serien.  Så kanske inte ett helt korrekt beslut ur ett sportsligt perspektiv, men å andra sidan har vi ju redan ett märkligt poolsystem där inte alla lagen möter varandra lika många gånger och inte heller lika många gånger på hemmaplan som på bortaplan. Att inte utse en seriesegrare hade ju vaskat en hel säsong. Alingsås hade, med handen på hjärtat, troligen vunnit sista matchen mot LUGI och vunnit serien ändå. Jag tror att IFK som var på uppgång hade vunnit borta mot Skövde, samtidigt som Malmö som var i en svacka förlorat borta mot Sävehof. Det hade gett IFK en andraplats i serien. Sävehof hade dock många spelare förkylda, och de hade därför inte spelat vilket hade talet för Malmö (vilket ju visar på att det var rätt att ställa in sista omgången).

Lyckligtvis var det bara en omgång kvar. Andra år har det vid samma datum varit sex matcher kvar att spela, och då hade serien kunnat förändra sig mycket. Jag antar att det berodde på OS-kvalet som skulle spelats nu i april som gjorde att serien i år behövde vara färdigspelad i mars.

IFK missade seriesegern
För första gången har ett annat lag än IFK Kristianstad vunnit Handbollsligan, men seriesegern var ju fortfarande inom räckhåll. Nu i efterhand kan det konstateras att en vinst i en av bortamatcherna mot Önnereds HK, IFK Ystad eller Hallby IF räckt. Eller, för att dra en parallell till finalförlusten 2013 mot HK Drott, så sköt Felix Claar hem seriesegern med sitt slutsekundsmål i Estrad i höstas. Oavgjort där hade räckt för IFK för att vinna serien. Ja, så kan man ju analysera tills man blir gråhårig, och där och då kändes det inte så viktigt eftersom det var ju slutspelet som räknades. Ingen minns en seriesegrare, förutom i år då.

Inget SM-guld delades ut
Att ge Alingsås seriesegern är en sak, men att även gett dem SM-guld hade varit fel. Jag har alltid velat att seriesegrarna ska få SM-guldet, men då ska det ju vara fastställt innan serien startar. Att vinna SM-guld på en serie med poolspel, och dessutom stoppad i förtid hade ju varit oerhört märkligt och helt felaktigt.

Inget lag åker ur Handbollsligan
Helt rätt då HK Varberg hade chansen att undvika en direktnedflyttning i sista omgången. En chans jag tror Daniel Lindgren & Co. hade tagit.

Inga kvallag flyttas upp eller ned
Inget optimalt beslut, men det minst dåliga beslutet att ta.

IFKs säsong
Helt omöjligt att utvärdera säsongen, eftersom vi fortfarande hade chans att vinna serien. Det kändes också helt klart som att IFK fått igång lagmaskinen och varvat upp inför slutspelet. Hade vi kört över Skövde i sista matchen hade vi varit storfavoriter till guldet, och ett guld hade varit succé. Men vi kunde ju också åkt ur kvartsfinalen och då hade det varit ett rejält misslyckande. Ingen vet hur det hade gått, men en sak vet vi. Vi hade hellre tagit ett slutspel med förlust med tre raka i kvartsfinalen, än det slut som vi nu fick.

Spelarna som försvinner
Flera gamla trotjänare försvinner, och de fick inte chansen att sluta på topp med ett guld. Likaså fick vi aldrig chansen att tacka av dem. Särskilt Leo, den sista trotjänaren från tiden före guld-eran. Tack för er tid i IFK!

Sportabstinensen
Säsongen har kunnat ta slut redan i mars även tidigare, men det finns ju alltid annan sport att följa. Handboll med slutspel, kval och europeiska cuper, slutspelshockeyn, kvalspel med KIK, Fotbollsallsvenskan, Damallsvenskan med KDFF, Premier League, Champions League, lokal idrott, ungdomsidrott etc. etc.. Nu är ju i princip allt inställt världen över, och man inser hur mycket idrotten betyder.

IFK-abstinensen
Lyckligtvis finns mycket IFK-godis att titta på.

  • YouTube, sök på IFK Kristianstad. Där finns alla fyra guldfinaler 2015-2018, och även sammandrag från matcher i Arenans barndom
  • EHF-TV, där kan man se ALLA IFK matcher i Champions Leauge, och även sammandrag
  • Iman Jamali, den bästa spelare jag har sett i IFK (sedan tidigt 80-tal) har på Instagram gjorde både ett och två filmklipp med mål för IFK 2015-2016. Titta och njut, det är ju inte direkt några dussinlag vi möter i  Champions League.

IFK-statistik
I vår och sommar kommer jag att på Facebook och Twitter, på sidorna ”IFK-statistik” köra olika sorters topplistor för IFK-tiden sedan återkomsten till högsta serien 2009.

Nästa säsong?
För några veckor sen var planen att spela slutspelet med start efter påsk. Nu vet vi inte ens om nästa säsong kan starta som tänkt i september. Hemska tanke!

Inget Champions League
Champions League bantas nästa säsong till 16 lag och Sverige har ingen direktplats. Det går att ansöka om wild card, vilket IFK fick förra säsongen trots missad SM-final. En tredjeplats i Handbollsligan lär ju inte räcka den här gången. Istället ger det en plats i EHF-cupen (tidigare Challenge Cup). Ettan Alingsås och tvåan Malmö får spela i European Handball League (tidigare EHF-cupen). Något som kunde ha ändrats med en spelad sista omgång i serien, å andra sidan var sextonsmålsegern i den tomma arenan mot Önnereds HK oerhört viktig, för den skickade upp oss på tredjeplatsen på bättre målskillnad än Skövde. Att helt missa cupspel hade ju varit öken på alla sätt och vis. Det kanske kan bli spel ändå i European Handball League, men oavsett vilken cup det blir så tar vi det. Visst hade det smällt högre med spel i Champions League, tänk vilka lag och spelare vi har skämts bort med att få se på plats hemma i vår Arena! Men med spel i någon av de andra cuperna finns ju en hyfsat god chans till ett Final4! Tänk att åka ner några tusen brandgula fans till någon trevlig storstad i mellaneuropa, hinka några pilsner före, under och efter match och få se IFK spela. Det hade varit något det!

Stötta IFK!
IFK, precis som de flesta andra idrottslag, har det tungt ekonomiskt. Ett slutspel hade ju sålt uppskattningsvis 1000 till 2000 biljetter per hemmamatch, utöver de redan sålda årskorten. Dessutom ger försäljningen i barer, restauranger, kiosker och souvenirshopen, samt lotterierna ett antal hundratusen per match in på kontot. Till detta kommer alla inställda evenemang i Arenan, IFK äger ju merparten av Arenabolaget och tappar ju där också en inkomstkälla. Det rör sig därmed med ett sjusiffrigt belopp.

Det finns många sätt att stötta IFK på:

  • Bli stödmedlem i IFK Kristianstad
  • Ät lunch (eller beställ hemkörning) i Arenarestaurangen.
  • Hör du till dem som fortfarande använder matchtröjan från Arenainvigningen? Det är tio år sedan nu, och tröjan har bleknat avsevärt. Säsongens tröja är vansinnigt snygg om du frågar mig (jag gjorde själv uppgraderingen från invigningströjan i höstas) så beställ en ny i IFKs webbshop. Eller köp något annat vackert brandgult där!
  • Följ slutspelet (och rösta själv) på Twitter (@handbollspoll) och köp en soffbiljett eller öl i baren genom swish till IFK, 123 644 38 24. IFK är framme i semifinal mot HK Malmö med start nu på onsdag. Visserligen bara på låtsas och lika intressant som en träningsmatch i division 6, men i dessa märkliga tider är det ju en världssport enligt vadslagningsbolagen.

Viktigast av allt!
Var rädda om er, och varandra i dessa tider! Lyft luren och kolla hur vänner, bekanta och släktingar har det. Så ses vi (förhoppningsvis) i Arenan i september!

IFK redo för match i en tom Arena. En bild som får sammanfatta både blogginlägget och hela säsongen.

FRAMÅT BRANDGULT! HEJA KRISTIANSTAD!

/Daniel Sirensjö

 

Surrealistiskt

IFK Kristianstad – Önnereds HK, 37-21 (18-11, 19-10)

Handbollsligan, match 31
Kristianstad Arena, publik 1
13 mars 2020

Dagen jag aldrig kunde drömma om kom idag, matchen med säkerligen IFK Kristianstad sämsta publiksiffra någonsin, alla idrotter inräknade sedan starten 1899, och det skedde i Kristianstad Arena!? Officiellt sattes siffran till 1, antagligen går det inte att sätta en nolla i det elektroniska matchprogrammet.

Det var absolut helt tomt på läktarna, undantaget ett fåtal (mindre än tio) funktionärer och vaktmästare samt vi fyra på pressläktaren (Patrik och Per från Kristianstadsbladet, Jakob från IFK och jag från Södra Kurvan). Radio-Glenn satt i sin hytt och i TV-hytten satt killarna som bokför statistiken. Nere på plan fanns sekretariatet med tre man, fyra golvtorkare, matchläkare Markus, ledarna och spelarna (13 i IFK och 12 i Önnered). Allt som allt drygt 50 personer! Jag tog en runda i Arenan en stund innan för att verkligen kunna ta in denna märkliga, nästan apokalyptiska händelse. Det var ingen direkt trängsel i foajén och inga långa köer i barerna.

Öde foajé med lamporna tända för match.
Stängt
Ingen kö i baren

Jag fick ta på mig rollen att fylla upp den 1 som sattes i protokollet, genom att försöka hålla lite låda. Och det var inga problem att bli hörd i hallen. När spelarna lämnade Arenan efter uppvärmningen hördes det upp till pressläktaren på plan 2 när golvtorkarna småpratade med varandra. När domarna kom in gav jag dem en välkomnande applåd, de tittade upp och tackade för applåden och vi kunde enkelt prata med varandra. Även Önnered fick en välkomnande applåd när de strosade in i Arenan. Därefter vandrade IFK in utan något inspring från det vanliga hållet, utan istället från hörnet långsidan närmast parkering på baksidan. Givetvis ropade och applåderade jag för fullt för att de skulle få en liten känsla av hemmamatch.

Ingen Södra Kurvan på plats.
Ingen bortaklack heller.

Nåväl, dags för avkast och fullt fokus på två poäng. Helt plötsligt försvann det viktiga momentet att visa slutspelsform när det nu ligger minst en månad bort (om det ens blir av). Istället är det viktigaste nu att ta poäng för att få hemmaplansfördel i det eventuella slutspelet som bara kommer att vara i bäst av tre. Det pratas också om att om slutspelet inte blir av kan SM-guldet gå till seriesegraren. I så fall ödets ironi, jag har alltid tyckt att vi ska ha det som i Tyskland med en lång rak serie där ettan blir rättmätig mästare och att alla matcher blir viktiga. Detta i kombination med en cup för att få lite vinna- eller försvinna-matcher toppat med en slutspelshelg (Final 4). Nu skulle vi i så fall få det när IFK för första gången på sex år kanske inte vinner serien! Men vi får verkligen inte hoppas det blir så, även om IFK skulle vinna serien. Det känns inte kul om regelverket ändras i efterhand, eftersom alla lagen har varit medvetna om att det är slutspelet som avgör, inte serien. Då hade säkerligen lagen lagt upp säsongen på annat vis. Mitt lilla förslag, om det inte går att spela slutspel i april är att köra ett Final4 mellan lag 1-4 i serien i månadsskiftet maj/juni i lämplig stor hockeylada i södra Sverige (Scandinavium, Malmö, Linköping, Globen). Visst, det hade varit en återgång till en enda finalmatch, något som vi lämnat bakom oss. Men det hade ändå varit mer rättvist än att retroaktivt ge det till seriesegraren. En titt i tabellen ger att de fyra topplagen varit i en klass för sig (Alingsås, Malmö, Kristianstad och Skövde) och något av dessa lag hade säkerligen vunnit ett normalt slutspel.

Lite torgskräck hos IFK-spelarna kan vi ana inledningsvis när de kastar bort bollen i det första anfallet och missar i nästa. Istället tar gästerna ledningen efter tre minuter.  Kvittering dock i följande anfall efter två missar i rad där IFK fångat returen, innan så Anton på kanten gör mål. Önnered tar ledningen igen, 1-2,  lite turligt via stolpe in. De får sedan en utvisning som Anton utnyttjar och det är kvitterat . Leo limmar sedan men tyvärr missar vi chansen till en första ledning i matchen. Önnered missar och hindrar sen Anton (ständigt denna Anton) från att starta anfallet vilket renderar i en ny utvisning när de precis blivit fulltaliga. IFK missar en passning och Önnered kan göra 2-3, turligt via studs i täck. Snabbt avkast av Adam ger 3-3 i tom bur. 3-4 följer innan Teitur lossar stora kanonen och det är kvitterat 4-4 precis när Önnered blir fulltaliga med tio minuter spelade. 2-2 under en utvisning är sällsynt. Önnered skjuter över och Adam (ständigt denna Adam) ger IFK ledningen, 5-4, för för första gången ikväll.  Dock kvitterad omgående och ett försök till snabbt avkast av IFK ger istället en motkontring och 5-6. Philip testar sin kanon och vi har 6-6. Önnered tar en sista ledning innan Philip går i golvet med ryggen så hårt att det kommer antagligen kräva lite kirurgi (på golvet alltså, inte på Philip). Sedan gör han en Thorsten Flinck och reser sig igen, och passar in till Adam på linjen och vi har kvitterat, 7-7. Därefter lyfter raketen på allvar och ledningen består sen matchen ut. Leo räddar och Anton (såklart) kontrar in 8-7. Viktor fixar en offensiv foul och på ett snabbt frikast i anfall sätter Philip 9-7. Önnered får en sista kontakt med raketen genom 9-8, men sen drar den på nästa steg. Leo räddar och bollen hamnar hos Viktor, 10-8. Time out begärs av gästerna, och vi har spelat 20 minuter. Om vi på läktarna hade varit tysta hade vi kunnat höra vad som sades vad som skulle ske härnäst på plan. Ingen kunde dock förutse vad som väntade för efter att ha blåst igång spelet trillade domaren ihop med en misstänkt sträckning. Han fick lite omvårdnad av fysio Sigsjö i IFK och med lite värmande applåder var han redo för fortsatt spel igen. Nästa mål blir IFKs, Anton på straff. Önnered sticker emellan med ett mål innan tre raka mål av IFK ger 14-9. Två raka mål av gästerna och sen fyra raka av IFK ger halvtidsresultatet 18-11, en trygg och säker sjumålsledning. Mest minnesvärt av dessa fyra mål är det som kommer efter att Leo limmat ett skott och Fredrik drar iväg i en hastighet som måste chockat hans ungdomliga spelkamrater för passen kommer inte, trots ihärdigt viftande från Fredrik. Det var ju själva f-n tänker Fredrik, så när anfallet sen kommer igång kliver han rakt igenom Önnereds försvar och drar in bollen i mål.

För en gångs skull var det ingen som lämnar läktaren innan halvleken var slut för att slippa köer i kiosken, baren eller på WC. Ingvar Widell kör halvtidssnacket på innerplan på egen hand, i avsaknaden av speaker-Kik. Publiksiffran utropade han till åtta, vilken ju stämmer eftersom nummer 8 är ju IFK-publikens nummer. Han körde även planlotteriet innan Linda ringde och störde honom. Att det var Linda kunde alla i Arenan höra eftersom han svarade ”Hej Linda!” i normal samtalston.

Ingvar Widell håller låda i telefon med en spann i näven.

I andra halvlek är det inget snack om saken. IFK lägger i en högre växel från start och rivstartar med tre raka mål. 20-11 kommer när Leo räddar, och samtidigt som Anton (såklart) kontrar in 21-11, visar Leo på klassiskt manér upp magrutorna för läktaren bakom målet. Visserligen tom men ni som i vanliga fall sitter på kortsidan närmast foajén får glädjas lite extra för det var för er han drog upp tröjan. Tiomålsledningen kommer sedan när Fredrik i Helges frånvaro får dra dit det obligatoriska underarmsskottet (jag körde så klart den klassisk OJ-OJ-OJ-ramsan, är det tio måls ledning så är det). Tyvärr läggs det lite sordin på stämningen i Arenan och alla (jag lovar det var verkligen alla) på läktaren blev oroliga när Leo räddar ett friläge från linjespelaren med ansiktet. Leo får lämna planen (in med Richard), och sitter en stund på bänken med huvudet nedböjt i ena handen innan han sedan lämnar hallen helt. Önnered kan göra 21-12 innan IFK kontrar för en ny tiomålsledning, Fredrik har bollen och ser att försvaren klart står innanför linjen och täcker så han hoppar rutinerat in i försvaren för att få en straff. Domarna är inte lika rutinerade för det ser inte det så de dömer istället offensiv foul åt andra hållet. Nytt friläge från linjen i Önnered och återigen sitter skottet rakt i ansiktet på IFKs målvakt. Normalt hade den spelaren buats ut av alla på läktarna i resten av matchen. Men han klarade sig idag för jag såg inte vem det var som sköt. Med dryga kvarten kvar tar IFK timeout för Önnered hade närmat sig lite i målprotokollet (bara nio mål nu, 23-14). Anton sätter 24-14 på straff. Simon får tag på bollen i Önnereds anfall och skickar vidare till Anton som inte upptäcker att Önnereds mål är tomt (pga av en utvisning) förrän han ser Adam tacka och ta emot för passen och sätta bollen i tomt mål. Anton viftade lite uppgivet med armarna i hemspringet, antagligen grämde han sig lite extra för hade han inte gett bort det målet hade han blivit historisk ikväll som IFKs första trettonmålsskytt i Arenan. Adam börjar få vittring på chansen att bli tvåsiffrig målskytt även han så när Philip dundrar på gömmer sig Adam listigt bakom två önneredsspelare och när returen efter Philips stolpträff går rakt med dem hoppar han fram med ett ”Titt-ut!” och snor bollen och sätter 26-15. Så jobbar en första klassens måltjuv! Ny strolpträff i nästa anfall från samma läge, den här gången från Adam, och retur ut till samma läge, den här gången till Fredrik, och vi har 27-15 med drygt tio minuter kvar att spela. I sådana här lägen brukar det ledande laget slå av på takten och släppa in juniorerna, men IFK jagar målskillnad och juniorerna (dvs Zoran) behövs i IFs viktiga match morgon för att kunna klara sig kvar i division 1. IFK fortsätter att jobba hårt i försvaret och springa framåt och ledningen ökar konstant. Som mest är den sjutton mål, 37-20, innan Önnered i slutsekunderna fastställer slutresultatet till 37-21.

Att tre niometersspelare saknades (Òlafur avstängd och Helge och Gregor sjuka) var inget som märktes under matchen. Kvarvarande spelare klev fram och tog ansvar. Härligt!

Avkast i en öde Arena

Tack vare Malmös oväntade (lika oväntad som IFKs) förlust mot Hallby lever toppstriden in i sista omgången. Fyra lag kan fortfarande vinna serien. Alingsås har det fortfarande dock i egna händer, vinner de borta mot LUGI har de tagit sin första serieseger någonsin. Övriga lag är beroende på hur det går i övrig matcher. Tabellen just nu:

  1. Alingsås HK, 48 p, +112
  2. HK Malmö, 47 p, +106
  3. IFK Kristianstad, 46 p, +114
  4. IFK Skövde, 46 p, +96

IFK slutar på plats:

  1. Vid vinst mot Skövde, om Alingsås förlorar och Malmö tappar poäng
  2. Vid vinst mot Skövde, om Alingsås tar poäng men Malmö tappar poäng
    Vid vinst mot Skövde, om Malmö vinner och Alingsås förlorar
    Vid oavgjort mot Skövde, om Malmö förlorar
  3. Vid oavgjort mot Skövde, och Malmö tar poäng
  4. Vid förlust mot Skövde

IFK stora chans till serieseger är att Alingsås spelar mot ett LUGI som kämpar om en slutspelsplats och att formsvaga Malmö har alltid luriga Sävehof borta. Detta förutsätter så klart att vi gör jobbet och vinner mot Hanisch & Co. uppe i Skövde. Det är inget vi kan ta för givet, och det är ju det enda resultatet vi kan påverka så allt fokus är nu på den matchen, sen får vi bara hålla tummarna för att de andra resultaten går vår väg.

Vi får såklart också hålla tummarna för att det blir ett slutspel i vår, annars innebär det att Philip, Leo, Richard och kanske även Helge alla har spelat sina sista matcher i Arenan. Och det utan att få ta farväl av nummer 8. Huvaligen, hemska tanke.

Vi håller såklart tummarna för att det inte är något allvarligt med Leo, och att han är tillbaka i spel på tisdag.

Avslutningsvis noterar vi att vi första gången, åtminstone sedan återkomsten till den högsta serien 2009, har två spelare som gjorde minst 10 mål i samma match! Adam med 11 och Anton med 12 mål. 12 mål är också det mesta en IFK-spelare gjort i Arenan så Anton är i gott sällskap med Lars Møller Madsen, Ólafur Guðmundsson, Jerry Tollbring och Albin Lagergren. 11 mål i en match i Arenan har tidigare bara Kristian Bjørnsen och Ólafur Guðmundsson gjort.

På väg hem är det märkligt att inte behöva sitta i bilkö ut till rondellen, eller att inte se en lång rad röda bakljus i ett lämmeltåg längs riksväg 118.

FRAMÅT KRISTIANSTAD!

/Daniel Sirensjö