IFK Kristianstad – Alingsås HK, 22-24 (8-10, 14-14)

Kvartsfinal 1
Kristianstad Arena, publik 4 718
26 april 2019

Serielunken och kvartsfinalserien avklarad (med en plump i protokollet genom två hemmaförluster). Det är nu allvaret börjar. Fem matcher mot trippla finalmotståndaren Alingsås HK. Ett Alingsås som sedan dess likt IFK brandskattats på duktiga spelare, och som inte nått till samma höjder i slutspelet. De har blandat högt och lågt och klarade sig med ett nödrop genom kvartsfinalserien mot Ystads IF med segermålet i sista sekunden i femte och avgörande matchen.

Arrangemanget och publiken gör vad som förväntas och lite till. Idag fanns bar och festligheter på arenatorget innan match och publiken svarade upp. Nu är det upp till laget och tränarstaben att svara upp. Handboll har det märkliga systemet att de bästa lagen får välja motståndare. Det gynnar inte de bättre lagen, för det spekuleras alltid varför aktuella val görs. De icke valda lagen kan slå sig för bröstet och hävda att ingen vågar välja dem. Det valda laget får gratis tändvätska och ska bevisa att de minsann inte är det sämsta laget. Finns det någon annan sport än handboll som man väljer motståndare? IFK behöver egentligen inte välja av någon annan anledning än att få kortare bussresa, för kommer vi bara upp i högstanivå så är vi bäst i Sverige.

Det börjar bra, IFK har ett grymt försvarsspel där gästerna knappt kommer till avslut och efter fem minuter är det ledning med 3-1. Men sen händer något med spelet. Missade avslut och en intappad boll ger fyra raka alingsåsmål och underläge 3-5. IFKs anfallspel går helt i stå mot ett mycket rörligt försvar, och det är mer enskilda prestationer som ger mål än lagspelet. Inte ens i spel sex mot fyra kommer vi till bra läge. I slutsekunder har IFK en chans att reducera med spel sex mot fem, men ingen vill ta avslutet och tiden rinner ut. 8-10 i paus. Försvarsspelet sitter där det ska, men framåt är det historiskt dåligt. Aldrig i Elitserien, Kvalserien, Handbollsligan eller i slutspel har IFK bara gjort åtta mål i första halvlek mot svenskt motstånd i hemmaborgen Kristianstad Arena. Det har bara hänt en gång, i EHF-cupen mot Eskilstuna GUIF hösten 2012 då det var underläge med 8-15!

Andra halvlek rivstartar IFK med tre raka mål till ledning 11-10, innan Alingsås gör sitt första mål, eller gör de verkligen det? Richard gör vad som ser ut som en räddning nere vid stolpen men domaren dömer mål. IFK håller en ettmålsledning upp till 14-13, med flera bud på flermålsledning. Hade en sådan kommit hade vi nog fått se ett hemmaryck, men istället vänder matchen på nytt. Alingsås har chans på fyramålsledning 16-20 med åtta minuter kvar, men prickar utsida stolpe. Istället två raka IFK-mål till 18-19 med fem minuter kvar. Hopper lever när Alingsås varnas för passivt spel, men den armen åker ner igen när Viktor får en utvisning. Sista lilla hoppet försvinner med två minuter kvar när Alingsås gör 19-22 i samma moment som får Olafur utvisad resten av matchen. Matchen slutar 22-24.

Nu vinner Alingsås helt rättvist, på ett bättre försvar.

Det enda lilla positiva är att trots en uselt genomförd match blir förlusten endast två mål, och med lite bättre avslut (typ åtminstone träffa målet) samt stolpe in för Valters straff så var inte segern omöjlig att nå. Men det beprövade segerreceptet med att trötta ut gästerna med hjälp av en bred trupp används tyvärr inte. Ett byte av kanterna efter en kvart och några minuters vila mellan varven för skyttarna skadar inte. Det är ingen dålig bänk vi håller, och spelarna där hade kunnat gått rakt in i gästernas förstauppställning.

Vi har för fjärde gången nu förlorat två raka hemmamatcher mot svenskt motstånd. Historiskt dåligt för att vara IFK med andra ord. Tre hemmaförluster i rad har vi inte sett i Arenan. Apropå historiskt, hur gick det i EHF-cupen mot GUIF med underläge 8-15 i paus? Jo, även den matchen slutar 24-22, men till IFK som vänder tillställningen genom att vinna andra halvlek med 16-7!

Nu håller vi helg, men spelarna får nog gnugga lite mer anfallsspel för på onsdag är det match nummer två uppe i Alingsås, en match vi bara ska vinna för

DET ÄR VI SOM ÄR IFK!

/Daniel Sirensjö