IFK Kristianstad – FC Självaste Barcelona, 24-31 (12-19, 12-12)

Champions League, omgång 13

Publik: 5 112

För att IFK skulle ha en chans att gå vidare krävdes minst en poäng i kväll. Regerande Champions League-mästarna på besök, och som ville vinna för att kunna ta direktplatsen till kvartsfinalerna i Champions League.  Inte de bästa förutsättningarna, särskilt inte när dessutom Cederholm och O’Sullivan var skadade och spelade inte alls. För att lyckas behövde verkligen ALLT stämma. Mycket stämde, men definitivt inte allt och då var det kört. IFK presterade inte på topp, brände alldeles för många lägen och kastade bort alldeles för många bollar. Barcelona var väl förberedda och tänkte inte underskatta IFK. Och så Saric på det, en av de bästa målvakterna genom tiderna som gästat Kristianstad, landskamper inräknat. Dessutom gillar jag inte att skylla en förlust på domarna, och definitivt inte ikväll, men med domsluten mot sig var det Mission Impossible för IFK.

Vår förhoppning om en raketstart för IFK och få Barcelona i gungning stannade just vid en förhoppning. Leo är på nästan varje boll, men istället för räddning och tornadohandboll blev det mål för gästerna. Framåt kom lägena men där stod Saric, räddade och fick IFKs anfallare allt mer osäkra. Lindskog missade sitt första läge, men lobbade i anfallet efter in vårt första mål, 1-2 och strax därpå 2-4 via studs (sex minuter in i matchen). Tyvärr åkte IFKs enda målskytt så långt på en tvåa i anfallet efter. Utvisningen vann Barcelona tack vare två straffmål och IFK tar time out efter nio minuter och 2-7. Barcelona har ett ruggigt bra försvar och flera gånger åker IFK på stegfel efter att man tvingas till ett fjärde steg när det fanns ingen att passa till. Flera inspel till linjen misslyckas också. Leo räddar och Tollbring gör 3-7. Lagergren i en enorm lucka sätter 4-8, Leo räddar men Saric räddar Jamalis friläge som hade gett 5-9 och lite kontakt. Istället två raka FCB-mål till 4-10. Sistnämnda målet väckte publiken som bara ett domslut mot IFK kan göra. Alla ville ha frikast till IFK, men istället kunde Barcelona kontra in ett mål. Tungt, tungt. IFK anfaller, och vår bästa målskytt så långt, Lindskog, får inte tag på inspelet men likt en tvål i duschen skickar han ändock in bollen i mål, 5-10 efter 13 minuter. Olafur drar den i stolpen och det blir sen 5-12. Simic ersätter Leo i mål. Två av IFKs största utropstecken i Champions League (Björnsen och Tollbring) presenterar sig och gör 3-0 på tre minuter, det sista i tollbringvinkel. 8-12 och IFK har nu fått kontakt. Barcelona känner flåset i nacken och tar time out. Lagergren gör 9-13 från nio meter, men nu är det gästernas tur att göra tre raka mål, 9-16 efter 24 minuter. Olafur fick Saric att gå i fel hörn, men drar den i ribban ut. Pettersson reducerar 10-16, men Barcelona gör sen 10-17 och samtidigt åker Lagergren ut i två minuter. Jamali gör två raka mål till 12-18, och nu är det Barcelona som gör stegfel och IFK kontrar för att fixa ett överkomligt femmålsunderläge i paus, men där är så klart Saric och gör en helt sanslös räddning. Istället gör Barcelona mål och underläget i paus blir sju mål, 12-19.

I Champions League är det bara tio minuters paus. Det funkar vanligtvis eftersom man i hela världen och på de fem närmaste planeterna i solsystemet får dricka öl på läktarna, men självklart inte i Sverige. Det parti som lovar att ändra på detta kommer att få min röst i nästa val.

Underläget på sju mål växer som mest till tio mål, 15-25 tio minuter in halvleken. När Barcelona kastar bollen på en barcelonafot kan man ju tycka att det borde bli frikast till IFK, men det tyckte inte de som bestämde. IFK tar time out och skickar in Dahlin och Inge Aas, några minuter senare kom även Johannes Larsson in. De tar för sig och bidrog starkt till att IFK spelade jämnt mot Barcelona i andra halvlek. Inge och Dahlin bombade in flera mål otagbart för till och med Saric. Johannes stegade bort både försvarare och målvakt på kontring. Johan ”El Loco” Jepson i vacker regnbågsbindel smällde på allt och alla, oavsett om de hade boll eller inte, i alla lägen och dök efter lediga bollar på ett sätt som bara Gollum kan komma i närheten av när han har vittring på sin Älskade. Stundtals spelade IFK ett fantastiskt försvarsspel så Barcelona åkte både på steg och blev avblåsta för passivt spel.

Nu var det ju inte denna match som IFK skulle vinna för att kunna gå vidare. Nu i efterhand känns uddamålsförlusten hemma mot Montpellier riktigt bitter. Ett poäng där så hade det räckt med oavgjort i sista matchen mot Kolding. Vid vinst mot Montpellier hade vi kunnat gått vidare även vid förlust i sista matchen. Nåväl, vi har redan brutit ihop och gått vidare. Klart vi skall åka till Köpenhamn den 6 mars och stötta IFK på plats. Vi har visat att vi hör hemma i handbollens finrum och kommer nästa år ta ytterligare ett steg och gå vidare till åttondelsfinal, för i år räckte vi inte till. Men då krävs det så klart SM-guld nummer sex så nu är det fullt fokus på Elitserien och slutspelet som vankas. Bortamatch mot LUGI på måndag, res med Södra Kurvan dit.

VI ÄLSKAR IFK!

/Daniel SIrensjö