Dinamo Bukarest – IFK Kristianstad, 28-25 (13-10, 15-15)

Champions League, omgång 2

Bukarest, 18 september 2019

Än en gång sitter jag på tåget hem från Stockholm och ska följa IFKs öden och äventyr. Förra resan gick det vägen till slut, men ikväll är det katastrof från början till slut.

Om själva matchen har jag inte så mycket att säga om, mest beroende på att jag endast kan se små brottstycken från dem. Matchstart kl 17, och tåget ska gå 17.06, så jag står på perrongen beredd med datorn igång, hörlurarna inkopplade (fick sista platsen ombord, givetvis i en tyst kupé), kvällsmaten är inhandlad på påse från Burger King på Centralstationen. Tanken är att glida ombord så fort tåget kommer in så jag kan se matchen från start.

Börjar ana oråd eftersom perrongen är knökfull med folk, klart mer än vad som ryms på ett X2000. Sist det hände hade SJ lyckats dubbelboka hela tåget. Men så är inte fallet nu, det är istället ett dubbelt tågset, något SJ omöjligt kan ha testat förut. Det måste tagit tid att koppla ihop tågsetet för det dröjer innan tåget rullar in. Försenade redan innan det startat. Bra jobbat SJ! De har antagligen glömt nyckeln till rummet där mikrofonen till perrongens högtalare finns, för all information ropas ut manuellt av en 1,60 m lång stationsvärd. Att få ca. 1000 personer att höra vad som sägs då är inte lätt.

Föga anar jag att detta är min lyckliga stund ikväll. För då kan jag se matchen i telefonen, och dessutom är det IFK som leder och för matchen. Väl inne på tåget börjar problemen. Mobiltäckningen är obefintlig ombord, men räddningen är ju ombord-wi-fi. Trodde jag. Suck.

För 50 år sedan kunde man från Houston föra ett samtal med folk som vandrade omkring på månen, men 2019 kan man inte förse ett tåg med kontakt med omvärlden. Avgå någon, förslagsvis på SJ.

Jag får vänta några minuter för att få se ett fåtal sekunders spel, innan det hänger sig på nytt. Så i korta snuttar får jag  typ se Simon göra sitt första IFK-mål, se att Jihed tydligen gjort premiär på plan eftersom han sitter utvisad på bänken och att Philip får en straff mot sig för att han hade ofoget att landa i straffområdet ditknuffad av skytten. Av kommentarerna på Twitter förstår jag att IFK inte spelar sin bästa handboll.

Andra halvlek tittar jag länge på en svart skärm med en liten ring som snurrar, troligen är det datorn som vill visa att den är oskyldig till utebliven bild och ljud. Dock får jag se de sista fem minuterna, även om det tar en dryg kvart med alla laggningar.

Eftersom jag således inte såg matchen så kan jag inte heller avgöra vad som var sämst ikväll, IFKs spel eller uppkopplingen på SJ-tåget.

Vi bryter ihop (ja, inte SJ för de skiter i vilket, men vi andra) och kommer igen. Åtta matcher kvar i Champions League så det är inte kört på långa vägar. Nu på lördag är det premiärmatch mot HK Varberg, och vår gamla IFK-hjälte Daniel Lindgren. Då det inte går att lita på tekniken, så är det säkraste (och roligaste) sättet att se matchen en busstur dit med Södra Kurvan för att se den på plats. Häng med, för

VI ÄLSKAR IFK!

/Daniel