Skö-IFK 26-22 (12-7)

Skador och sjukdomar fortsätter att härja i IFK. Då känns det skönt att seriesegern är fixad sedan länge. Gott om speltid för de som normalt inte är med i förstauppställningen. Det ger dem rutin och chans för de andra att vila sig i form.

Skövde visade, till skillnad från Hammarby i förra matchen, att de kämpar för en slutspelsplats. De hade ett imponerande försvarsspel som fångade in IFK och hade även bättre tempo framåt och jobbade sig fram till bättre lägen för avslut.

Första halvleken var medioker från båda lagen. De följdes åt till 4-4 och sedan gjorde Skövde ett litet ryck som IFK aldrig hämtade in. Efter 11:43 gjorde Cederholm 7-5 och därefter stundade exakt 8 minuter i VM i tekniska fel och efter 19:43 gjorde Skövde 8-5. Det är sällan man ser åtta mållösa minuter i handboll. På 30 minuter bokfördes Dahl på en räddning, och halvtidsresultatet skrevs till 12-7.

Leo Larsson stod i andra halvlek. Känslan är att Ola vill ge bägge målvakterna speltid inför slutspelet. Noterbart är att IFK faktiskt vinner den andra halvleken. Den stora skillnaden i IFK mellan halvlekarna är målvaktspelen, Leo är odiskutabelt förstavalet.

I så gott som samtliga matcher hittills har motståndarna kroknat eller vikit ner sig i slutet av andra halvlek och IFK har gått ikapp och förbi. Men så skedde inte ikväll. Skövde var i stort poängbehov och körde hela vägen och vann helt rättvist. Som mest hade sjumålsledning flera gånger, men IFK visade ändå att de är ett bra lag och minskade underläget till fyra mål flera gånger. Matchen sluta med just fyra måls förlust. Hade den utspelats på hemmaplan hade det mycket väl kunnat bli vinst ändå, men knappast med 10 som det blev mot Hammarby.

Det vi tar med oss från matchen är Leos utkast till Björnsen, både vid räddningar och insläppta mål. Något som kan bli matchvinnande i jämna slutspelsmatcher.

/Daniel Sirensjö