HK Varberg – IFK Kristianstad, 25-33 (14-17, 11-16)

Handbollsligan, match 23
Arena Daniel Lindgren, publik 888
11 februari 2020

Match för tredje gången den här säsongen mot HK Varberg. En (förhoppningsvis) skön resa mot två poäng och nya tag i seriens slutstrid. Extra skönt nu när Kapten Ólafur saknas.

Känslan är att ikväll är vi vår största fiende. Gör vi bara det vi ska, och håller normal standard utan överdrivet många tekniska fel kan inte Varberg hota oss. Det börjar bra, men IFK bjuder ändå med Varberg i matchen. Det är lika fram till 4-4, innan rycket kommer. Fyra raka mål på fyra minuter ger 4-8. En fyramålsledning som i princip består halvleken ut. Ett missat kantläge i slutsekunderna hindrade fyramålsledningen i paus. Fast det skulle varit straff i momentet innan när en försvarare står en meter in i målgården, precis framför näsan på domaren, och hindrar Philip i skott ögonblicket. IFK:arna blev så förvånade över utebliven straff att de gav bollen till hemmalaget som kontrade förgäves mot Leo ”Väggen” Larsson.

Andra halvleken ser ut som den första i tio minuter, dvs med IFK-ledning med tre eller fyra mål, men femman kommer inte. En utvisning och två tekniska fel för IFK bjuder sedan in Varberg som på mindre än två minuter går från 17-21 till 20-21. Timeout IFK, och en enminuts snabblektion från Ljubomir om konsten att spela handboll följer. Spelarna får betyget ”A”, ”5”,  ”MVG” eller vad sjutton det högsta betyget heter nu för tiden. Följande sexton minuter vinner IFK med 12-5, och nu har även det yngre gardet fått lite speltid. Ett avslag på tempot, fullt förståeligt, ger Varberg chans att snygga till siffrorna till 25-33.

Det mest minnesvärda från avslutningen är det röda kortet på Adam som inte ens rör motståndaren, och då kan det inte vara särskilt solklart. Istället är det Teitur som är den skyldiga. Domaren har exakt samma position som när han inte såg straffen i första halvlek. Och med två meters lucka i sidled på Teitur och Adam kan han omöjligt blivit skymd av någon av dem. Tur i oturen för stunden att säsongens bästa spelare i IFK inte har ett rött kort sedan tidigare och blir därmed inte avstängd, men det gör ju å andra sidan att får han ett rött kort till i någon kommande match blir han avstängd en match.

Härligt att se Helge tillbaka i spel igen, visserligen inga mål men flera målgivande passningar till övriga positioner. Matchens behållning är Alfreds snabba fötter, både på snabba avkast och på kontringar.

Vem drog in den? Ja, ikväll var det inte Daniel Lindgren, även om han försökte med ett skott bakom ryggen.

Tre gånger har nu IFK fått möta Daniel Lindgren med vänner, och vinstmarginalerna i respektive match är 8, 8 och 8. Vilket även avspeglar sig i dagens publiksiffra 888. Åtta är ett lyckotal i Kina och Japan och står för tur, välgång och ekonomisk framgång. Det stämmer ju bra in på IFK där nummer 8 sedan arenainvigningen är tillängad publiken, och IFK har en miljon skäl till just tur, välgång och och ekonomisk framgång. Vissa kanske istället associerar till Direktör Knegoffs sekreterare Ulla-Bella, men det får stå för dem isåfall.

Den välgången tar vi med oss till nästa bortamatch nu på fredag där nästa lag som kämpar för sin existens i Handbollsligan väntar, Godtemplarna från Eskilstuna.

Vi noterar att Alingsås inte tappade ett poäng, utan stal ett poäng ikväll mot Sävehof. Vinner IFK sina två hängmatcher är vi ett poäng bakom Malmö och två bakom Alingsås (som vi har kvar att möta hemma) så seriesegern är inte körd på långa vägar.

FRAMÅT KRISTIANSTAD!

/Daniel Sirensjö