IFK Kristianstad – Redbergslids IK, 27-25 (17-14, 10-11)

Kvartsfinal 1
Kristianstad Arena, publik 4 513
22 mars 2019

Då är äntligen årets SM-slutspel igång, och en match i Arenan mot svenskt motstånd som gäller något. Vinst och vi sitter i förarsätet mot semifinal, förlust och en jobbig uppförsbacke väntar. Och det märktes att det var SM-slutspel. På spelarna, på tränarna och på publiken. Dock märktes det inte på domarna för de höll inte svensk mästarklass. Nu vann IFK ändå, så vi får väl vara tacksamma för deras märkliga domslut för det finns inget som tänder Kristianstad Arena som felaktiga domslut. Möjligtvis kan enskilda motståndare också få igång nr 8, och det fick vi också se ikväll.

Kvällens största jubel får kvällens lagkapten Philip som tar över bindeln när Olafur är avstängd. Han har varit saknad, och kommer att lyfta IFK en nivå till. Och då blir det svårt att vinna mot IFK i Arenan.

Gästerna öppnar målskyttet, men Richard är nära att ta bollen. Stig-Tore gör en patenterad båge och trycker enkelt in kvitteringen. Det gillades inte av RIK så resten av matchen blir Stig-Tore bryskt uppvaktad av RIK. De smäller på honom gång på gång, men får på sin höjd en varning för det men oftast inte ens ett frikast. Det skulle domarna ha stävjat tidigt i matchen. I nästan 20 minuter är det max ett måls skillnad mellan lagen som turas om att ha ledningen fram till 8-8. Två raka mål till 10-8 borde ha varit tre raka mål, men IFK prickar stolpen vid kastet mot det tomma RIK-målet. RIK försöker ett tag köra sju mot sex, men lägger ner det ganska omgående, för de är bättre med sex man i anfall istället för sju. Som mest är ledningen för IFK fyra mål, 15-11 med fyra minuter kvar av första halvlek. Vi väntar nu på ett ryck innan paus, men Ljubo tar vår första timeout (går ju bara att spara två av de tre gröna korten till andra halvlek). Det gynnar nog RIK bättre för de spelar upp sig efter det och kan knappa in till 15-13 med två minuter kvar. Stig-Tore sätter 17-14 och med halvminuten kvar orkar inte ens RIK komma till avslut och chansen till en fyramålsledning i paus finns, men skottet går inte in. 17-14 i paus.

I paus hyllas IFK-tjejerna som fortsätter sin klättring i seriesystemet. Nu väntar division 1 för dem. Framåt Kristianstad!

Slarvig inledning på andra halvlek gör att vi får likaläge, 17-17, efter tre minuter. Vi som hade tänkt ha en lugn resa på läktarna in i fredagskvällen. Tji fick vi, men vi klagar inte. Handboll ska vara spännande och fylld med känslor. Och vi fick verkligen både spänning och känslor så det räcker och blir över. IFK fortsätter med ett mycket bra försvar, men framåt går det tidvis lite i stå. Olafur är saknad. IFK har chansen till ett ryck med kvarten kvar och 22-20 på tavlan, men tar den inte. Två raka RIK-mål ger likaläge igen, och med tio minuter kvar är det underläge för IFK, 23-24. Men det krävde uppenbarligen gästernas sista krafter, för de sista tio minuterna gör de endast ett enda mål och det på en japan. De fick varning för passivt spel och kom oftast inte ens till avslut på mål. IFK vänder på tillställningen, men grillar oss på läktaren lite extra genom att inte avgöra förrän i slutsekunderna när Emil sätter 27-25. Tur att det inte blev förlängning, för det hade inte RIK orkat med.

Domarna höll inte måttet ikväll. Åt ena hållet blir Stig-Tore fullkomligt översprungen utan åtgärd, åt andra hållet rivs Emil ner när han rundar en försvarare, men döms bort för offensiv foul!? Stig-Tore bommar ett skott, sträcker in armen och fångar returen men döms bort!? Vid ett läge ville båda lagen ha klockan stoppad för golvtorkning, men domarna ville nog hem till Let’s Dance för de vägrar stoppa klockan!?

Många i IFK var bra ikväll, för att nämna några:

• Arnar är grym och kommer att göra succé i en liga där domarna inte tycker det är OK att två man hänger på honom bara för att han är stor och tung.
• Richard gör många grymma räddningar.
• Emil står för fart och fläkt framåt.
• Stig-Tore är fusk.

Men min favorit ikväll är Anton Halén som håller Johan Jepson-klass matchen igenom. Han är som en duracellkanin (om ni kommer ihåg den gamla reklamen) och springer och dyker efter bollen konstant. Saknas den efter matchen så vet ni vem som har tagit hem bollen.

Det är solklart vad Ljubo behöver slipa på under veckan som kommer. Bakåt är det hur bra som helst, men framåt går det tyngre. Så det är läge för att vråla det som inte vrålats i Kristianstad sedan P6 och A3 försvann för 20 år sedan:

SKOTT KOMMER! KLART BAKÅT!

/Daniel Sirensjö

IFK Kristianstad vs RIK 1-0! Självklart behövs vi på läktaren även på bortaplan så häng med oss och stötta laget!

Torsdag 28/3 kl 19.00 spelar IFK Kristianstad kvartsfinal 2 mot Redbergslids IK
i Scandinavium, Göteborg.  Supporterbussen avgår kl 13.30 från Arenan.

Pris för buss och biljett är 350kr. Anmälan skickar Ni som vanligt
till info@sodrakurvan.se senast 27/3 kl 12.00

Betalning sker på:

Bankgiro: 176-9843

Swish: 123 346 78 42

Häng med!

Eva Rothman Englesson, Södra Kurvan 

IFK Kristianstad – AIK, 26-22 (13-11, 13-11)

Handbollsligan, match 32
Solnahallen
18 mars 2019

Sista matchen innan slutspelet drar igång. IFK redan klara seriesegrare mot ett AIK som kände flåset i nacken från Hammarby IFsom vid vinst mot Karlskrona i kväll hade chans på att snuva AIK på kvalplatsen. Motivation slår klass är en gammal klyscha i handboll, och som det ligger en del sanning i. Men det hjälps inte, IFK ska bara vinna ändå. Så mycket bättre är IFK, och så mycket bredare är truppen. Visserligen saknas Philip och Stig-Tore, men IFK kommer ändå med sexton fulltidsproffs som ställs mot fjorton hemmaspelare.

Det börjar bra, IFK tar ledningen med 4-1 och AIK tar timeout efter 10 minuter. Stabilt försvar av IFK som också kommer till bra lägen framåt men bommar på tok för mycket. AIK kan gneta sig ikapp och lagen följs åt. Några olyckliga utvisningar i slutet av halvleken gör att AIK kan gå till pausvila med en tvåmålsledning, 13-11.

IFK kommer ut som ett nytt lag till andra halvlek och med tre raka mål på tre minuter vänder vi på tillställningen, ledning 14-13. Där och då känns det som att detta löser vi, men sen är det som förgjort. Fortsatt hyfsat bakåt, och AIK får ge upp sitt sju mot sex-spel eftersom det straffar sig med mål i tom bur. Men framåt är det nu allt annat än hyfsat med bortkastade bollar, och avslut från dåliga lägen. Ingen kyla i spelet när det som bäst behövs. AIK vinner även den andra halvleken med 13-11 och därmed slutar matchen 26-22.

Efter matchen delas medaljerna ut till IFK för serieseger, men det var inte direkt någon glädje varken bland spelare eller brandgul publik. Få medaljer efter en förlust mot ett bottenlag är inte en klockrent tajmad händelse.

Med facit i hand var matchen betydelselös även för AIK, eftersom HIF Karlskrona vände och vann stort mot Hammarby IF som därmed blev stannade kvar på nedflyttningsplatsen. Dessutom kom efter matchen beskedet från Liganämnden att alla lag utom Hammarby IF får elitlicens för nästa säsong, så de hade åkt ur ändå. Sen är det ju en annan fråga om elitlicens hade dragits in om de inte hade kommit sist, men det är nu endast en akademisk fråga.

Vi var en förhållandevis stor brandgul skara supportrar på plats i Solnahallen: Kristianstadbor i förskingringen, släkt och vänner till Viktor, Ludvig och Helge samt andra som råkade vara i närheten ikväll. Det är väl bra för handbollen i stort att det finns åtminstone ett lag från 08-land, men då får banne mig Stockholm med omnejd kliva fram och ta ansvar genom att bygga lite arenor som håller elitklass. Solnahallen är charmig och lite nostalgiframkallande, men inte elitmässig. Enda pluset (och det är ju i och för sig ett ganska stort plus) är att man kan köpa en stor stark i cafeterian, så klar en Åbro. Men ska man locka publik i dag krävs en modern Arena, och till den kategorien hör inte Solnahallen.

IFK tar 52 poäng den här säsongen. Inget dåligt resultat, det tredje bästa totalt i klubbens historia, och det tionde bästa i svensk handboll.

Endast sex förluster på 32 matcher är OK, men inte att två av dem var mot seriens två sämsta lag.

Nu lägger vi vår åttonde totalt, och femte raka, serieseger bakom oss. Den ger oss hemmafördel hela vägen till SM-finalen. En hemmafördel som vi uppenbarligen inte ska förringa med tanke på dagens match. Men vi avvaktar med finaldiskussionerna utan vi kör vidare på en annan klassisk sportklyscha: en match i taget! Nu närmast väntar Redbergslids IK hemma på fredag, alla till Arenan för

NUUUUU KÖÖÖÖR VIIII!

/Daniel Sirensjö

Kamratmöte, Skövde – Kristianstad, 31-32 (12-14, 19-18)

Handbollsligan, match 30
Skövde Arena, bra tryck i ladan
10 mars 2019

Stora svitstopparhelgen, i dag var det dags att sätta stopp för Skövdes prydliga hemmasvit med 14 raka hemmavinster. Det är nästan på dagen ett år sedan (14 mars 2018, i Handbollsligans sista omgång) som de förlorade senast på hemmaplan. De hamnade den säsongen i ingenmansland så alla 14 vinster har kommit i årets liga, och det var först nu som de mötte IFK Kristianstad.

Än en gång finns det faktorer som talar mot det brandgula IFK: seriesegern är klar, Skövde slåss om den viktiga andraplatsen, och IFK saknar fem viktiga spelare (Philip, Richard, Leo, Stig-Tore och Teitur). Ingen ordinarie högernia med alltså. Den vakansen får Anton H täcka, och Valter får därmed ta hand om högerkanten. Ingen ordinarie målvakt heller, men den luckan är ju inte svårfylld, där har vi ju Banke som nästa år lånas ut (bara på lån, inget annat) till HIF Karlskrona. Som backup finns också Evon på högernio med, och han hade säkert fått komma in om matchen hade varit avgjord i ett tidigare skede än med 59.57 på klockan.

Faktorer som talar för IFK är att spelarna säkerligen brann av revanschlusta efter fredagens förlust, och är spelare borta får andra kliva in och ta ansvar.

Skövde gör 1-0 i första anfallet och är därmed i ledning tre gånger under matchen (första, enda och sista) för på mindre än två minuter gör brandgult tre raka mål och håller ledningen hela matchen ut. Matchbilden kan närmast illustreras som ett sågblad där lagen turas om att göra mål. 16 mål i rad som mest, från 17-18 till 24-26 med ett mål i taget för respektive lag.IFK gör ett ryck med fyra raka mål till 24-29. En femmålsledning som sedan sakta krymper. I sista anfallet har Olafur läget att stänga matchen men skottet stryker precis förbi det tomma krysset, och det är vi glada för. Nu får vi spänning ett anfall till, och framför allt ger det matchens spelare chansen att även avgöra matchen. Och som han tar chansen, med tre sekunder kvar räddar han friläget från linjen, Gustaf Banke!

Kristianstad vann seriefinalen i Handbollsligan men så här nära var Skövde att kvittera i slutsekunderna efter snyggt inspel bakom ryggen. pic.twitter.com/n5seP9Mugx

— TV4 Sport (@TV4Sport) March 10, 2019

Matchvinnare kan också den andra ynglingen på plan kallas. Valter Chrintz fick ju ta hand om högerkanten när Anton förvisades till niometersgänget. Och som han tog hand om kanten. Elva mål på elva avslut (!) är ju rena Tollbring-klassen!

Det blir målfoto på vad som är märkligast ikväll. Att Skövde skjuter i täck från niometer när IFK-målet är tomt, eller att Arnar utses till matchens lirare i IFK. Med sina fyra mål är han delad trea i IFKs skytteliga, det enda han är bäst på ikväll är busligan med en varning och två utvisningar. Det kanske är det som Skövde ville premiera!? För givetvis skulle någon på firma Banke & Chrintz fått den utmärkelsen i kväll.

Snart vankas slutspel och jag ser gärna att vi möter IFK Skövde i final. De har helt klart varit ligans näst bästa lag den här säsongen, spelar en rolig handboll och har bra publiktryck i sin arena. Det ger oss dessutom fler chanser att se Hanisch spela, nu fick han utgå redan efter några minuter efter en kollision med Arnar.

Serien avslutas med Önnered hemma på torsdag och AIK borta på måndagen därpå. Eftersom jag missar Önneredsmatchen får jag göra bot och bättring och åka till Solnahallen istället för

VI ÄR IFK KRISTIANSTAD, VI ÄR SVERIGES BÄSTA LAG
ÅH VI RESER ÖVER LAND, ÅH VI RESER ÖVER HAV
VI ÄR SVERIGES BÄSTA LAG!

/Daniel

IFK Kristianstad – HK Malmö, 24-27 (14-14, 10-13)

Handbollsligan, match 29
Kristianstad Arena, 4 737
8 mars 2019

Inget träd får växa till himmeln, och allt roligt har ett slut. Så även den mäktiga sviten med 80 raka hemmavinster mot svenskt motstånd i serie och slutspel. Hand upp alla som såg den komma efter den första vinsten 28 mars 2015 (23-20 mot IK Sävehof) i sista hemmamatchen innan slutspelet.

Det har varit nära några gånger under resans gång att det tagit stopp. Närmast har just HK Malmö varit hösten 2017 med Olafurs frikastmål vid full tid. Men kommer ni ihåg Stig-Tores genombrott utsida två och hans flipp med en sekund kvar mot Ricoh HK våren 2017? Eller Albins 29-28 i semifinal 1 mot IK Sävehof 2016 med två sekunder kvar?

Det har varit otroligt roligt att få uppleva denna svit, något som kanske aldrig sker igen i svensk herrhandboll. Något vi kommer att berätta för kommande generationer, och som kommer att stå i historieböckerna. I boken IFK Kristianstad 115 år som kom 2014 berättas om IFK förra supersvit, med 33 raka vinster 5 november 1950 – 18 oktober 1953.

5 november 1950 – 18 oktober 1953:
IFK Kristianstad vinner 33 matcher i rad i Sporthallen i Kristianstad. #ifk1899 pic.twitter.com/0qaSvyenrh

— IFK-sviten (@IFKsviten) February 10, 2017

Förr eller senare kommer så klart en förlust på hemmaplan, och vi ska ju inte deppa om den kommer vart fjärde år. Att den kom nu är ingen jätteskräll. IFK är mitt i ett tränarbyte. Ola Lindgren lämnade oväntat mitt under säsongen, Uffe Larsson får ta vid mellan skarvarna som uppstår innan Ljubomir Vranjes är på plats fullt ut. Tre olika tränare, med olika uppfattning om hur träningar och matcher ska läggas upp. Inte optimalt. Vi får heller inte  glömma den klassiska, men ack så sanna, handbollsklyschan Motivation slår klass. IFK är redan klara seriesegrare medan HK Malmö slåss för hemmaplansfördel i slutspelet. Ett järtecken som sände onda aningar var avbrottet i inspringslåten Pirates of the Caribbean. Musiken tystnade medan filmen fortsatte på jumbotronen. Publiken kan dock drillen och höll igång klappandet tills musiken kom tillbaka.

Givetvis är det så klart ett stort avbräck att Stig-Tore Moen är skadad ikväll, men då får ju andra kliva fram. Även Philip Henningsson är saknad, med honom tillbaka i slutspelet så kommer vi inte att släppa en jävel över bron.

Det börjar bra i matchen, men två snabba tekniska fel ger Malmö en tvåmålsledning. IFK gnetade ikapp och förbi, och är ett missat friläge på linjen från en tremålsledning kort före paus, men det bommas och Malmö kontrar in 13-12 (istället för 14-11). IFK har ett sista anfall för ledning i paus, men missar chansen. Paussiffrorna skrivs till 14-14, med lite mindre slarv hade det varit en stabil hemmaledning istället.

IFK tar programenligt ledningen med 15-14, och lagen följs åt till 18-18, innan Malmö gör fyra raka mål till 18-22 (trots straffräddning av Richard). En onödig uppförsbacke som skapas av slarv och missade skott. Med kvarten kvar, och 19-23 på tavlan, är vi på väg att få en klassisk hemmavändning. Leo byts in och håller stängt i tolv (!) minuter. Tyvärr gör bara IFK fyra mål på dessa tolv minuter, pga. slarv och en mycket duktig bortamålvakt. IFK har tre kvitteringsläge som alla bommas innan Olafur kan kontra in 23-23. Tyvärr bryter Malmö sin måltorka i anfallet efter. Hade IFK tagit ledningen i det läget hade nog sviten varit utökad till 81. Alfred kvitterar till 24-24, men Malmö avslutar med matchens tre sista mål. Där studsade verkligen inte bollen IFKs väg, när det var studs ut för IFK var det studs in för Malmö.

Dan Beutler skrevs inför matchen som en nyckel till vinst för Malmö, men han byttes ut efter kvart utan en enda räddning. In kom Robin Paulsen Haug, vilket med facit visar sig vara ett klokt byte. Han är den stora matchvinnaren för kvällen.

Vi har fortfarande en förkrossande statistik på HK Malmö på hemmaplan. Sedan bägge lagen gick upp i Elitserien 2009 så har lagen möts 15 gånger i Kristianstad (2 i Idrottshallen och 13 i Kristianstad Arena). Av dessa har IFK vunnit 11 gånger. Senaste förlusten var för över fem år sedan.

Bäst i IFK är Emil Hansson som rev och slet både framåt och bakåt. Kommer att bli spännande att följa hans framtida utveckling.

Bäst i Kristianstad är Eva Jumatate, tioåringen som sjöng i pausen och som ska upp i nästa veckas final i TV4-programmet Talang. Ring och rösta!

Nu packar vi in sviten i en snygg förpackning och tar fram den då och då för att njuta av den. Den är på inget vis spräckt eller förstörd. De 80 raka vinsterna kommer att bestå tills Ragnarrök, och undrar banne mig om inte de som kommer därefter berättar den uråldriga historien om den mäktiga sviten när de sitter vid brasan och vinterstormen yr utanför.

Det kommer fler IFK-sviter av olika slag, så Twitter-kontot IFK-sviten kommer självklart att leva vidare.

Nu blickar vi framåt, mot resterande seriematcher och mot slutspelet som ska bära oss till det femte raka SM-guldet, nu i en Arena nära dig.

FRAMÅT KRISTIANSTAD!

/Daniel Sirensjö

Ysta IF – IFK Kristianstad, 30-35 (11-19, 19-16)

Handbollsligan, match 28
Ysta Arena, publik 1 902
5 mars 2019

Med fyra omgångar kvar är den femte raka seriesegern bärgad! Fem raka är tangerat rekord med Majornas IK (1939/40-1943/44).

?‍♂️ Flest seriesegrar i rad:

?????
Majornas IK, 1940-1944
IFK Kristianstad, 2015-2019

????
Redbergslids IK, 1985-1988
Redbergslids IK, 2000-2003

???
Redbergslids IK, 1946-1948
Redbergslids IK, 1963-1965
IK Sävehof, 2009-2011

— IFK-sviten (@IFKsviten) March 5, 2019

Matchen som sådan var stundtals ingen handbollspropaganda och var snarare ett fall för Wallander än för handbollsälskare. Ysta försökte mörda handbollen med detta förbannade sju-mot-sexspel (ta ut målvakten, dra ner på tempot, kasta gris och vänta på luckan som kommer för eller senare).

IFK tar ledningen i första anfallet (Marc avstämt i krysset) och tar direkt kommandot om matchen. Ysta lyckas visserligen kvittera tre gånger om till 3-3 efter sex minuter. Men sedan går det orangea tåget, genom fyra raka mål på tre minuter. Tre av dessa av matchens gigant, Adam Nyfjäll. Ysta minskar avståndet till två mål, 6-8, men fem raka IFK-mål (två av Adam) avgör i princip matchen. Ysta gör visserligen några försök att närma sig men IFK kontrollerar matchen fullständigt och rycker på nytt varje gång. Paussiffrorna skrivs till 11-19, efter tre raka IFK i slutminuterna.

Andra halvlek blir en 30 minuters stillsam resa mot seriesegern. Visserligen kan Ysta närma sig till som minst tre måls underläge (27-30, 28-31) men segern är aldrig hotad utan IFK vinner bekvämt med fem mål, 30-35.

Med avslutat Champions League-spel är det nu fullt fokus på slutspelet. Seriesegern säkrar en plats i europaspelet nästa år, men självklart är det Champions League som lockar. Den biljetten får de svenska mästarna, och självklart vill vi fem raka även på den fronten. Och det guldet ska ju tas på hemmaplan. Nyckeln är Kristianstad Arena, och hemmasviten. Även om seriesegern är klar är det viktigt att fortsätta vara oslagbara, och framförallt då på hemmaplan. Så slut upp mangrant under de återstående seriematcherna och under det kommande slutspelet!

MÄSTARNA FRÅN SKÅNE HÄR ÄR VI!

/Daniel Sirensjö

Meshkov Brest – IFK Kristianstad, 32-23 (15-11, 17-12)

Champions League, omgång 10
Vitryss… förlåt Belarus
2 mars 2019

Då var äventyret ute i Europa över för i år. Just nu känns det bittert, men med lite distans känns det nog betydligt bättre. Vi får inte glömma att det var ingen dålig grupp vi hamnade i, den andra gruppen var betydligt överkomligare. Ändå levde hoppet en bit in i andra halvlek i sista matchen.

Men vi mötte ett bättre lag ikväll, som vinner varje halvlek med fyra-fem mål fullt rättvist. Och vi hade inte marginalerna med oss som vi hade behövt, varken framåt eller bakåt. Men även med de marginalerna med oss hade det antagligen inte blivit vinst ändå för hemmalaget var större och bättre än oss. Dock inte snyggare, men det ger ju inga pluspoäng i tabellen.

Svårt läge också med en helt ny tränare som inte hunnit få grepp on laget och satt sin prägel ännu.

Nu blickar vi framåt mot Handbollsligan för serieseger och SM-slutspelet för det nionde guldet och nya tag i Champions League nästa år. Det ser vi med spänning fram emot, då har Ljubo fått mer tid på sig att forma laget.

Jag hade önskat att handbollen hade haft samma system som i fotbollen, dvs att lag som inte går vidare från gruppspelet i Champions League får en ny chans i cupen under. IFK hade haft en god chans på Final 4 i EHF-cupen.

Nu kör vi ända in i kaklet, både på plan och på läktarna. Fyll Arenen och häng med på bortamatcherna så skapar vi en god grund för nya europaäventyr.

FRAMÅT KRISTIANSTAD

/Daniel Sirensjö