Redbergslids IK – IFK Kristianstad, 25-27 (12-15, 13-12)

Kvartsfinal 2 (2-0)

Publik: 1 283

Jobbet som skulle göras ikväll gjordes och segern var egentligen aldrig riktigt i fara, men det var ändå alldeles för spännande. IFK skulle avgjort matchen tidigt när Simic bjöd på den ena fantastiska räddningen efter den andra, men bara för att sedan se IFK kasta bort bollen omgående.

Matchen börjar lite trevande med bland annat stegfel av Jamali följt av räddning av Simic. IFK ligger under med 3-1 efter 3 min, men tre raka mål vänder matchen till 3-4 åtta minuter in i matchen (kontring Björnsen). Därefter var hemmalaget aldrig mer i ledning under matchen. 5-5 blir tremålsledning 5-8 efter mål av Jamali utan upphopp, kontring Tollbring efter årets svåraste utkast och Cederholm som bombar in bollen nere till vänster. 13 minuter in i matchen har IFK kontroll på läget och ser ut kunna städa av matchen enkelt. Time out och målvaktsbyte av RIK (Redbergslids IK). Två ramträffar av Björnsen och tappad boll av Jamali ger RIK chansen till kvittering och den tar de, 8-8 efter 18 min. Simic fortsätter att rädda och när IFK temporärt slutar med de tekniska felen kan de återigen glida ifrån till en tremålsledning, 9-12, och RIK tar ny time out med fem minuter kvar av halvleken. Även IFK passar på att ta en time out och ökar faktiskt på ledningen till fyra mål, men ett avslut långt från mål går in över Simic i slutsekunden och det står 12-15 i halvlek. En oerhört lugn första halvlek för att vara en slutspelsmatch, måste vara fel tänker delegaten och styr upp det hela genom att stoppa matchen för att varna Jesper Larsson på bänken. Bra och kraftfullt agerat, annars lätt hänt att hela matchen urartar totalt! (OBS!, ironi!).

Andra halvlek börjar symptomatiskt med armen uppe för passivt spel i bägge lagens första anfall. Björnsen sticker på kontring vid den avblåsningen och sätter 12-16 från vänsterkanten. En utvisning, några simicräddningar och ett par tekniska fel på IFK ger fyra raka RIK-mål och 16-16 efter 38 minuter, time out av IFK. Olas order var nog rätt glasklar för omedelbart när spelet startar igen hoppar Jamali upp och bombar in 16-17. Pettersson gör 17-18, Simic räddar kantläge och RIK får två minuter. Lagergren gör 17-19 och chansen till ett avgörande ryck är nu stor. Sista passen till Lagergren i den gigantiska luckan läses och fångas hårfint av RIK som kontrar in 18-19 (istället för 17-20). Jamali passar Tollbring via stolpen och han gör 18-20. Simic har en ny period med storspel, men IFK tappar alternativt kastar bort bollen i parti och minut. I ledning med ett mål, 19-20, med kvarten kvar ordnar Pettersson både straff och utvisning men den bommar tyvärr Tollbring. Ett stegfel av Jamali på det gör att IFK missade chansen att rycka igen. Tollbring sätter bollen mellan benen efter inspel på linjen, 20-22 efter 48 minuter. Simic räddar men utespelarna tackar för kaffet genom att göra en offensiv foul och RIK är återigen bara ett mål bakom, 21-22. O’Sullivan gör 21-23 när vi går in i matchens sista 10 minuter. Straff tre anfall i rad ger 23-24 (Lagergren säker straffskytt för IFK) och RIK är endast en stolpträff ifrån en kvittering med sex minuter kvar. IFK har det tungt i det uppställda anfallsspelet och får flera gånger passivitetsvarning när det kör fast. Tacksamt med spelare som Jamali som svagt tillbakalutad utan upphopp drar in viktiga 23-25 med fem minuter kvar. Simic håller RIK mållösa i sju minuter och stänger därmed matchen. Två RIK-mål i slutminuten höll nere vinstmarginalen till två mål, vilket givetvis borde varit större än så.

Men, vem är jag att klaga på IFK? De gör återigen sitt jobb, det viktigaste var vinsten som nu ger IFK 2-0 i matcher och tre matchbollar. Kvartsfinalserien kommer att stängas på torsdag i en fullsatt Kristianstad Arena. Därefter kan vi ladda för semifinalsspel.

Bäst i kväll var så klart Simic. Bra var även Lagergren och Södra Kurvan! IFK-fansen dominerade ljudmässigt i hallen! #hemmaplaniallastäder

På sparkapitalsfronten har vi Dahlin, Hanisch, Aas-Eriksen och Jepson som inte spelade alls.

Det är vi som är IFK!

/Daniel Sirensjö