IFK Kristianstad – Redbergslids IK, 37-38 (15-14, 11-12, 3-2, 2-3, 1-4, 5-3)

Kvartsfinal 3
Kristianstad Arena, 4 869
4 april 2019

Kvällens behållning är Ola Lindgren med först ett uppsnack inför matchen och sen en mäktig hyllning i paus med stående ovationer vid avtackningen från IFK och från Södra Kurvan där han numera är hedersmedlem.

Och självklart avrundat med en handavgjutning till Legendernas allé som fjärde man och förste tränare efter Johan Jepson och Bo ”Tjommen” Ahlberg 2016 samt Ingvar ”Issa” Ehlo-Svensson 2017. Tack för allt, Ola!

Handavgjutning för Legendernas allé

Vad gäller själva matchen kan man skriva hur mycket som helst, men det orkar jag inte. Vi kan konstatera att IFK har hur många lägen som helst att avgöra matchen. Ledning med tre i slutet av första halvlek, men ändå bara ett måls ledning i paus. I inledningen av andra halvlek får RIK två utvisningar i rad. Ett gyllene tillfälle för IFK att rycka, men förlorar istället dessa fyra minuter med 2-1. RIK leder med två med mindre än tio minuter kvar, men IFK kommer i kapp och förbi. Med två minuter kvar leder IFK med 26-25 och har tre lägen att göra matchvinnande mål nummer 27. Läge för kontring mot tomt mål, men passen kommer aldrig, genombrott med minuten kvar men miss, och framför allt straff med några sekunder kvar. Mål och semifinalplatsen är klar, men den missas (totalt fyra missade straffar av sex möjliga).

I förlängningen startar IFK i ett rasande tempo och gör tre raka mål på två minuter. Nu tror vi alla att detta går vägen, men istället för 30-26 sitter skottet rakt i bröstet på målvakten. Kontring på det som Leo var på men bolluslingen smiter in till 29-27. Istället för pausvila i förlängningen med 30-27 sitter avslutet i ribban och RIK kan reducera ytterligare till 29-28 i slutsekunderna. Med två minuter kvar sitter 31-30 stenhårt i krysset från IFK. RIK tappar bollen men en dykande IFK:are får inte tag på den. IFKs boll där hade antagligen räckt för vinst. Fortsatt anfall för RIK. Leo gör en svettig dubbelräddning, men bollen studsar ut till inkast för RIK som sen kan kvittera, 31-31. De har även ett anfall i slutsekunderna för vinst men gör en offensiv foul, men det är för få sekunder kvar för att IFK ska hinna göra ett mål till.

I nästa förlängning är det RIK som startar med tre raka mål till 31-34 och i slutsekunderna innan paus sätter de 32-35 på straff. Tremålsunderläget består till två minuter återstår, innan upphämtningen påbörjas från IFK och det är försent. IFKs mål till 37-38 kommer med bara tio sekunder kvar och de kunde RIK enkelt trolla bort. Det enda positiva med det är att  vi slipper shoot out. Jag har visserligen aldrig sett en shoot out, men den ensamma stackars hjärtstartaren i Arenan hade inte haft batterikapacitet så det hade räckt till alla som behövt det.

Förlusten är tjålig på flera plan. Ola på besök var värd att få se en vinst, en vinst hade medfört att semifinalen hade varit klar men nu ska vi istället vänta i TVÅ VECKOR på att kunna ta revansch. Hockeyn som vi så gärna vill ta upp kampen med vad gäller publikt och medialt kör varannan dag slutspelet igenom. Men inte handbollen, nu är det landslagsuppehåll. Att det kommer i slutspelet får vi acceptera, men det borde ha gått att ordna så att det inte blir en halv månads paus i en pågående matchserie. Nu hinner intresset svalna för utomstående. Bara i handboll! Men framförallt är det både tjåligt och dåligt att en än gång förlora på hemmaplan. Arenan är vår borg, här ska bara IFK dansa i segerring. Allt annat är fullständigt oacceptabelt!

Men vi får i ilskan inte glömma bort att vi är mitt i ett olyckligt tränarbyte. I den bästa av världar hade Ola varit kvar och avslutat med SM-guld nummer fem på raken, och Ljubo hade i lugn och ro kunnat bygga för nästa säsong. Det är inte lätt att kastas in i ett lag så här sent på säsongen, och med en tredje tränare som fick kliva in i skarven som uppstod. Men nu är det som det är, så det är bara att gilla läget.

Inte nu, men sen, blir det ett orangefärgat lämmeltåg till Göteborg den sjuttonde eller artonde april. Den här kvartsfinalen ska inte gå till fem matcher. Nu blir det finslipning på anfall, straffar och att möta sju mot sex-spel.

FRAMÅT KRISTIANSTAD

/Daniel Sirensjö