IFK Kristianstad – IK Sävehof, 32-20 (17-11, 15-9)
Handbollsligan, match 30
Kristianstad Arena, publik 3 752
10 mars 2020
Visst är varje poäng viktig nu för att få så bra utgångsläge som möjligt inför slutspelet, men ännu viktigare är det att skicka en signal om var laget står. Igår skickade Alingsås HK ut en klar och tydliga signal inför slutspelet genom att i Baltiska Hallen köra över serieledarna HK Malmö med tio mål, 29-19. Idag skickade IFK ut en ännu starkare signal genom att köra över de regerande svenska mästarna IK Sävehof med tolv mål, 32-20.
Signalen är att vi räds INGEN:
- Inte Sävehof
- Inte något annat lag
- Inte sju mot sex-spel
- Inte sju mot fem-spel
- Inte märkliga domslut
- Inte röda kort
Matchen börjar lite försiktigt och det dröjer över tre minuter innan kvällens första mål kommer. Det är Sävehof som är i ledningen för tredje gången i matchen (nämligen första, enda och sista gången). Detta tillstånd varade i hela sju sekunder för sedan kvitterar vindsnabba Alfred, och ledningen kommer sedan på straff som Valter ordnar fram. Han är beredd att ta den själv, men ingen säger nej när kapten Ólafur kliver fram och begär bollen. Han studsar in 2-1 och den ledningen släpper vi sedan aldrig. Sävehof kastar bort bollen. I följande IFK anfall är de på väg att ta tillbaka bollen, men Ólafur har isländsk örnkoll och ändrar passen som var tänkt att gå till Philip på vänsternio till att i stället gå ut till Alfred som får en stor lucka på vänsterkanten och säkert sätter 3-1. Ikväll är de tekniska felen som bortblåsta. IFK glider upp till 6-3, men gästerna får lite respit när Ólafur får vila två minuter efter att en sävehofare springer in med huvudet före. Två gulsvarta mål ger en sista kontakt, innan den orangea maskinen (maskinen är laget IFK, inte någon enskild spelare) drar ifrån på allvar. Adam som har haft en tung start och missat några lägen kör enmanskombinationen ”tvålen” när han försöker fånga in ett inspel från Teitur. Till slut får han grepp om bollen och kan så göra sitt första mål för kvällen, till 9-6. Två raka mål av Ólafur, och ett av Teitur, ger femmålsledning 12-7 och vi börjar ana varthän detta barkar. Simon byter anfall försvar och plockar enkelt ner skyttarna på vänsternio i Sävehof. I frustration/desperation provar Bogojevic ett avstämt skott på distans men det limmar Richard och Fredrik kontrar in sitt första mål för kvällen, 14-8. Sävehof krymper till fyra måls underläge precis innan paus, men räddningar av Richard och kontringar av först Alfred och sen Adam i slutminuten ger en sexmålsledning i paus, 17-11.
Valter visar vägen via (allitteration är alltid kul) två mål direkt i andra halvlek till 19-11. Ólafur får sin andra utvisning för kvällen, men den tvåminutaren vinner IFK efter att Valter först fångar en retur och sen när Teitur gör 20-11 efter en gammal hederlig klassisk ”få motståndaren upp på läktaren för att handla korv”. Sävehof är desperata och plockar ut målvakten i anfall konstant hela andra halvlek. Så in i dödens tråkigt att titta på. De är hyfsat duktiga inledningsvis och allt som oftast får de fritt läge för sin högernia. Det är dock inget som släpper in dem i matchen igen för IFK fortsätter att göra mål framåt (trots en dubbelpunkt långa stunder på vänster- och mittnian). Närmare än sex måls underläge kommer de inte, trots att Ólafur får sin tredje utvisning och rött kort, för en tveksam fot. Sävehof gör 24-18 i tomt mål efter att IFK dragits ned i anfall utan åtgärd. De är sedan på väg att kunna göra mål i tom bur även i nästa anfall, men Adam krigar tillbaka bollen och sätter 25-18 med tio minuter kvar. Stor skillnad jämfört med 24-19 som det hade blivit annars. Teitur stegar och bombar in 26-18. Fredrik går utsida två till vänster men missar målet. Antagligen en inövad variant för Valter smyger i vassen och snor målvaktens utkast och sätter 27-19. I nästa anfall går Fredrik i exakt samma utsida två, men nu knorrar han istället in 28-20. Adam får en utvisning, och då brukar normalt lag som anfaller med sju mot sex sätta in målvakten i spel igen, för att säkra bakåt. Men Sävehof kör nu istället sju mot fem, och den tvåminutersperioden vinner IFK med 3-0! Sista femminutaren i matchen blir en enda klang- och jubelföreställning för IFK med tre mål i tom bur (Teitur, Richard och Adam) från 28-20 till 31-20. Det är bud på ett fjärde raka i tom bur men Richards utkast tar i ribban. Han får faktiskt en tredje chans men väljer att istället spela upp bollen. Säkert också förutbestämt för istället sätter Valter punkt för kvällen med 32-20 på en japan serverad av Fredrik. IFK gör alltså kvällens fem sista mål.
Nu väntar en sista hemmamatch i Arenan innan slutspelet när Önnered kommer på besök på fredag. Därefter avslutas serien på tisdag borta mot IFK Skövde i vad som ser att bli en direkt avgörande match om tredjeplatsen. Fast det viktigaste är trots allt hur spelet ser ut, och vilka signaler vi skickar. Signalen ikväll kan ingen ha missat:
DET ÄR VI SOM ÄR IFK!
/Daniel Sirensjö
PS. En liten tanke jag fick idag i dessa corona-tider är att spela klart serien, och sedan avvakta en månad. Dels för att förebygga spridning och dels för att inte riskera att behöva spela med tomma läktare i slutspel och kval. Bättre att förekomma än förekommas.